Europeiska ledare tar fram ny fredsplan för Ukraina

Söndagens toppmöte i London samlade 19 ledare från Europa och Kanada i ett försök att reparera skadan efter fredagens dramatiska möte i Vita huset, där president Trump och hans vice president attackerade och skällde ut president Zelenskyj inför öppen ridå.

– Vi står i dag vid ett historiskt vägskäl. Det här är inte en tid för mer prat. Nu är det dags för handling, sade Keir Starmer, den brittiske premiärministern som stod värd, efter mötet.

Starmer betonade Storbritanniens beredskap att bidra med konkreta militära resurser.

– Storbritannien är berett att backa upp detta med stövlar på marken och flygplan i luften tillsammans med andra, sade Starmer.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och för Ukrainas framtid.

– Vi måste sätta Ukraina i en styrkeposition, så att landet har resurserna för att kunna rusta och skydda sig, från ekonomisk överlevnad till militär uthållighet. Det handlar om att förvandla Ukraina till ett stålpiggsvin som är oätbart för potentiella inkräktare, sade von der Leyen.

Fyra punkter för fred och säkerhet
Toppmötet enades om fyra konkreta punkter för att stödja Ukraina och skapa förutsättningar för fred:

1. Fortsatt militärt stöd till Ukraina och ökat ekonomiskt tryck på Ryssland
2. Garantier för Ukrainas suveränitet och säkerhet, med Ukraina som deltagare i alla fredsförhandlingar
3. Stärkt ukrainsk försvarsförmåga för att avskräcka framtida ryska invasionsförsök
4. Skapandet av en "koalition av villiga" länder för att garantera och försvara en framtida fredsuppgörelse

Europeiska rådets ordförande António Costa underströk vikten av att lära sig av tidigare misslyckanden. Inte minst efter Rysslands tidigare annektering av ukrainska Krim 2014 som följdes av de så kallade Minsk-avtalet som Ryssland återkommande brutit mot.

– Vi måste lära oss av det förflutna. Vi kan inte upprepa Minsk-erfarenheten. Vi kan inte upprepa Afghanistans tragedi. För detta behöver vi starka säkerhetsgarantier. Fredsbyggande går hand i hand med fredsbevarande, sade Costa.

Fransk-brittiskt förslag om begränsad vapenvila
Frankrikes president Emmanuel Macron presenterade ett konkret förslag om en begränsad vapenvila som ett första steg mot fred. Tillsammans med Storbritannien föreslår han en månads vapenvila som skulle gälla för luft- och sjöangrepp samt attacker mot energiinfrastruktur, men inte för markstrider, sade Macron till tidningen Le Figaro enligt Reuters. Men uppgifter gör gällande att Frankrike och Storbritannien inte kommit överens om hur en vapenvila skulle se ut.

Macron förklarade att en begränsad vapenvila skulle vara lättare att övervaka än en fullständig vapenvila längs hela den långa frontlinjen, som han beskrev som "motsvarande sträckan mellan Paris och Budapest".

– En sådan vapenvila i luften, till sjöss och i energiinfrastruktur skulle göra det möjligt för oss att avgöra om Rysslands president Vladimir Putin agerar i god tro när han förbinder sig till en vapenvila. Och det är då verkliga fredsförhandlingar kan inledas, sade Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot på måndagen.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz gav sitt stöd till idén om att först få slut på luftangreppen.

– Det skulle vara mycket hjälpsamt om bombningarna upphörde. Det skulle också vara utgångspunkten för samtal som sedan kan fortsätta," sade Scholz till journalister efter mötet enligt Reuters.

Enligt den finländske presidenten Alexander Stubb är Finland och Norge intresserade av att medverka i den grupp som ska arbeta fram fredsförslaget som senare kommer att presenteras för USA, uppger Yle.

Sverige redo att bidra – med villkor
Sveriges statsminister Ulf Kristersson bekräftade att Sverige är berett att erbjuda säkerhetsgarantier till Ukraina, men betonade att detta förutsätter amerikanskt stöd.

– Vi är beredda att hjälpa till med det vi kallar för säkerhetsgarantier. Men förutsättningarna måste vara väldigt klarlagda. Det måste bygga på att det finns en amerikansk backup i detta, att det finns amerikanska säkerhetsgarantier också, sade Kristersson efter mötet, enligt Ekot.

Han tillade att Sverige inte kommer att "göra något som äventyrar svenskar på något orimligt sätt".

Massiv europeisk upprustning på gång
En central del av strategin är en kraftig upprustning av Europas försvarsförmåga. von der Leyen meddelade att hon kommer att presentera en omfattande plan för detta vid det extrainsatta EU-toppmötet nu på torsdag.

– Vi måste omedelbart rusta upp Europa. Efter en lång tid av underinvestering är det nu av yttersta vikt att öka försvarsutgifterna under en längre period, sade von der Leyen.

Natos generalsekreterare Mark Rutte bekräftade att flera europeiska länder under mötet hade presenterat nya planer för ökade försvarsutgifter, men avstod från att ge detaljer.

– Jag hörde nya tillkännagivanden vid bordet, och jag kommer inte att avslöja dem för er, eftersom de bör göra detta själva. Men det var mycket goda nyheter att fler europeiska länder kommer att öka försvarsutgifterna, sade Rutte enligt Reuters.

Försök att reparera relationen med USA
Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som anses ha en god relation med den amerikanske presidenten Donald Trump, föreslog ett EU-USA-toppmöte för att överbrygga klyftan som uppstått.

– Vi är alla engagerade i målet som vi alla vill uppnå – vilket är en rättvis och varaktig fred i Ukraina. Det är mycket, mycket viktigt att vi undviker risken att väst splittras. Och jag tror att Storbritannien och Italien kan spela en viktig roll som brobyggare, sade Meloni enligt Financial Times.

Rutte betonade att USA fortfarande är en pålitlig allierad och avfärdade spekulationer om att Trump skulle dra sig ur Nato.

– Jag har talat många gånger med president Trump. Han är helt engagerad i artikel 5, i Nato, så låt oss sluta spekulera om vad USA kan eller inte kan göra, sade Rutte enligt Financial Times.

Zelenskyj: "Stark europeisk enighet" och tydlig linje om territorium
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte tacksamhet för det starka europeiska stödet och betonade att han fortfarande är redo att underteckna mineralavtalet med USA, trots fredagens konfrontation.

– Vi känner starkt stöd från Europa... Europeisk enighet på en extremt hög nivå som inte setts på länge, sade Zelenskyj enligt BBC.

Han var samtidigt tydlig med Ukrainas position gällande territorium.

– Alla måste förstå att Ukraina aldrig kommer att erkänna vad som än är ockuperat av Ryssland som ryskt territorium," sade han enligt Reuters.

Trots konflikten med Trump, uttryckte Zelenskyj tacksamhet mot USA: "Naturligtvis förstår vi Amerikas betydelse, och vi är tacksamma för allt stöd vi har fått från USA. Det har inte funnits en dag då vi inte har känt tacksamhet" enligt Politico.

Han tillade att han tror att relationen med USA kommer att fortsätta, men att framtida samtal bör ske bakom stängda dörrar.

– Formatet för det som hände, jag tror inte det tillförde något positivt för oss som partners, sade Zelenskyj om det offentliga grälet med Trump enligt Reuters.