Fortsatta försämringar för pressfriheten i Europa

BRYSSEL 3 maj 2024

Den negativa trenden med allt lägre grad av pressfrihet i de europeiska länderna fortsatte under fjolåret.

Situationen för journalister och pressfriheten i Europa försämrades under 2023. Det slår journalistorganisationen Reportrar utan gränser fast i sin senaste sammanställning som offentliggjordes på fredagen.

"Trots att EU har antagit sin första lag om mediefrihet […] försöker politiker att minska utrymmet för oberoende journalistik. De som går i spetsen för denna farliga trend är bland annat Ungerns Kremlvänlige premiärminister Viktor Orbán och hans motsvarighet i Slovakien, Robert Fico", skriver organisationen.

De största försämringarna skedde i Andorra, Azerbajdzjan och Belarus. Av EU-länderna backade Slovakien och Cypern mest. Länderna delas in i fem kategorier beroende på den rådande situationen för pressfriheten. Sju länder backade så mycket under 2023 att de hoppade ned ett snäpp i klassificeringen. Av EU-länderna ligger Grekland, Malta och Ungern i botten.

I Sverige skedde nästan ingen förändring på rankingen.

Länderna med störst pressfrihet i Europa är Norge, Danmark och Sverige. Lägst har Belarus, Azerbajdzjan och Ryssland (se grafik nedan).

Ljusglimtar

I några länder skedde dock framsteg för pressfriheten med Belgien och Ukraina i topp. Ukraina stiger på rankingen delvis tack vare att färre journalister dödades där under 2023. Ukraina var det enda av EU:s kandidatländer där pressfriheten ökade 2023.

Portugal hoppade upp en klass till "bra situation" och gör sällskap med sju andra länder i den högsta kategorin.

Trend sedan 2012

Pressfrihetsindexet är jämförbart bakåt till och med 2012. Sedan dess har 40 av de 47 europeiska länderna om ingår backat på skalan. I endast sju har pressfriheten blivit bättre än för drygt ett årtionde sedan.

Mer fakta

Så sammanställs pressfrihetsindexet

De 180 länder och territorier som rankas av Reportrar utan gränser bedöms inom de nämnda indikatorerna både kvalitativt och kvantitativt. Kvantitativt handlar det om en kartläggning av kränkningar av pressfrihet och övergrepp mot journalister och media. Kvalitativt är det en studie baserad på svaren från hundratals experter på pressfrihet, som valts ut av Reportrar utan gränser (journalister, akademiker, jurister och människorättsförsvarare) och som fyllt i ett frågeformulär med 127 frågor.

Metoden är baserad på en definition av pressfrihet som ”journalisters möjligheter som individer och kollektiv att välja, producera och sprida nyheter i allmänhetens intresse oberoende av politisk, ekonomisk, juridisk och social inblandning och i frånvaro av hot mot deras fysiska och mentala säkerhet.”

Metodiken använder fem indikatorer som formar indexet och ger en bild av pressfrihet: politisk kontext, rättslig ram, ekonomisk kontext, sociokulturell kontext och säkerhet.

Läs mer

Ämnen i artikeln

Press- och yttrandefrihet

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA