Svensk skattenivå närmar sig EU-snittet

Vid millenieskiftet utgjorde skatter och sociala avgifter närmare hälften av Sveriges BNP. Trenden därefter är det så kallade skattetrycket minskar i Sverige. I fjol nådde det sin hittills längsta nivå på 42,4 procent av BNP.  Det visar de senaste siffrorna från Eurostat som sträcker sig tillbaka till 1995. Förhållandet mellan BNP och skatter samt sociala avgifter såsom arbetsgivaravgifter är ett sätt att mäta skattebördan på.

Efter finanskrisen ökade andelen skatter och sociala avgifter i jämförelse med EU-ländernas totala ekonomier. Det har gjort att Sverige nu närmar sig EU-snittet – skillnaden i fjol vara bara en procentenhet.

Frankrike i topp

Det högsta skattetrycket i EU 2022 hade Frankrike på 48 procent av BNP. De två andra nordiska EU-länderna Finland och Danmark hade både högre andel än Sverige. Lägst skatter och sociala avgifter i förhållande till ekonomin hade Irland.

Eurostats databas över skattetrycket sträcker sig till 1995. Sedan dess har det skett stora förändringar i en rad EU-länder. I Bulgarien och Cypern har de intagna skatterna som andel av BNP ökat med närmare hälften. På Irland har å andra sidan skattetrycket minskat med närmare en tredjedel.