Statsvetare om brexit: Britterna har fyra val

Det är inte aktuellt att omförhandla brexitavtalet med Storbritannien, enligt EU:s ledare.

Detta efter att Storbritanniens premiärminister Theresa May på måndagen hastigt ställt in dagens planerade omröstning i landets parlament, där hon riskerade ett stort nederlag.

Men både Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och den svenska EU-ministern Ann Linde uppger att EU nu är redo att göra vad man kan för att underlätta en ratificering av avtalet i det brittiska underhuset framöver.

– Alla vill ju ha ett ordnat utträde, så vi ska försöka se om det går att göra ett förtydligande eller förklarande som kan hjälpa britterna, sade EU-minister Ann Linde (S) i dag tisdag i Bryssel till Europaportalen.

EU kan därmed komma att ge Storbritannien en politisk försäkran om att man inte anser att den kritiserade backstop-regeln är en förstahandslösning, utan att man helst vill finna en annan väg.

Ämnet ska behandlas av regeringscheferna på EU-toppmötet i Bryssel på torsdag.

Komplext läge

– Det råder en otroligt komplex situation i brittisk politik, säger Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola till Europaportalen.

– Exakt vad May hoppas vinna med att skjuta på omröstningen är oklart, eftersom det enligt EU inte är möjligt att hitta eftergifter. Men det är möjligt att hon köper sig extra tid, säger han.

En avgörande faktor, bedömer Aylott, är hur stort motståndet i underhuset är, det vill säga hur många ledamöter som i dag hade tänkt rösta emot Mays linje.

– Om motståndet är mindre än väntat, kan det blir möjligt för May att återkomma till underhuset och försöka få igenom avtalet lite senare. Men är det stort blir det betydligt svårare, menar Nicholas Aylott.

Inbördes splittring

De två största partierna, konservativa Tories och socialdemokratiska Labour, beskriver han, är nu inbördes väldigt splittrade i frågan om avtalet, även om det är mest synligt och uppenbart ifråga om de konservativa.

– Partidisciplinen i båda partierna har kollapsat. Det finns också fraktioner inom partierna som i sig har delade meningar för vad man kan acceptera politiskt.

Backstop-lösningen kallar Nicholas Aylott "en kompromiss som alla är missnöjda med". Regeln innebär att Storbritannien och Nordirland är kvar i EU:s tullunion efter att övergångstiden tar slut 2020.

– Under en obestämd tid skulle EU därmed ha veto över brittisk gränspolitik, och det är ett symboliskt problem för många parlamentsledamöter. Dessutom skulle det bli vissa kontroller, vilket är oacceptabelt för unionister och konservativa.

Vad händer framöver, tror du?

– Jag tror att man kan kan vänta sig ett av fyra scenarier, säger Nicholas Aylott och drar alternativen:

1: Inget avtal, no deal, den hårdaste formen av brexit.

2: May får igenom att avtal, fast i någon ytterligare modifierad form.

3. Dödläget framkallar en ny folkomröstning.

4. Parlamentet beslutar till sist om en alternativ form av mjuk brexit, kallat Norge plus.

Enligt Nicholas Aylott är det fjärde alternativet det mest troliga och som det finns starka argument för, menar han.

Inte minst eftersom det bland annat innebär en slopad backstop-lösning i och med att Storbritannien då ingår ett tullsamarbete med EU efter övergångstiden.