“Olöslig” gränsfråga gäckar brexitförhandlingar

I veckan har det kommit flera uppgifter om att britterna är redo att, åtminstone i större mån än tidigare, gå EU till mötes i frågan om hur mycket landet är skyldigt att betala när det lämnar unionen. Den finansiella delen är en av tre frågor som EU-sidan vill ha tillräckliga framsteg i innan nästa fas om förhandlingar om framtida relation kan inledas. Britterna hoppas att EU-ledarna kan ge klartecken vid EU-toppmötet i Bryssel om två veckor.

Pengafrågan tillsammans med framtiden för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i övriga EU har under varit de mest framträdande höstens brexitförhandlingar. Men den tredje – om gränsen mellan Irland och Nordirland – har nu seglat upp som den väsentligaste.

Irlands premiärminister Leo Varadkar kräver skriftliga garantier av London att det inte blir någon ”hård” gräns mellan Irland och Nordirland igen. Varadkar sade i förra veckan till irländska public service RTÉ att han har fullt stöd av övriga EU-länder i sin hållning men att han inte tvekar att använda sitt veto om de vacklar.

– Jag är inte så naiv att jag tror att det inte kan ske [att de övriga medlemsländerna kräver att Irland ska backa från sitt krav]. Vi kommer med alla medel försöka undvika att bli isolerade. Men även om vi blir isolerade måste vill hålla oss till vår position, sade Varadkar.

Men Storbritanniens premiärminister Theresa May har vägrat ge sådana löften med hänvisning till att hon anser att frågan kan lösas först när fas två om handelsavtal inleds. Relationen mellan May och Varadkar beskrivs enligt Financial Times som ”icke-existerande” och kantat av ”ömsesidig irritation”.

Framsteg inom penga- och medborgarfrågorna har ökat hoppet om att medlemsländernas stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet om två veckor ska kunna ge klartecken till fast två inleds. I dag fredag flyger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk till Dublin för överläggningar med premiärminister Varadkar.

Klurigt problem

Storbritanniens önskan om att lämna både EU:s inre marknad och tullunion riskerar att medföra nya gränskontroller mellan Irland och Nordirland som är en del av Storbritannien.

Som en lösning på gränsfrågan har EU-sidan föreslagit att Nordirland ska vara kvar på den inre marknaden och i tullunionen och att gränsen då istället skulle gå i Irländska sjön mellan Nordirland och Storbritannien. Premiärminister May är dock emot detta och i går torsdag hotade hennes stödparti, nordirländska unionistpartiet DUP, med att dra tillbaka sitt stöd om Nordirland behandlas annorlunda än resten av Storbritannien.

Regeringen i London vill inte heller ha en hård gräns på republiken Irland. Regeringen har lagt fram två förslag på lösningar. Det ena går ut på att minska antalet nödvändiga gränskontroller till ett minimum via ”teknologiska lösningar” och det andra, som är mer kontroversiellt, innebär att det inte skulle vara någon gräns mellan EU och Storbritannien efter brexit.

Men inte ens britterna själva tror på förslagen. I en färsk rapport menar det brittiska underhusets brexitutskott att det är nästintill omöjligt att se en lösning på ekvationen.

”Vi ser för närvarande inte hur det skulle vara möjligt att förlika frånvaron av en gräns med [den brittiska] regeringens vilja att lämna den inre marknaden och tullunionen”, skriver parlamentsledamöterna.

På måndag i nästa vecka träffas Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker för att försöka nå en lösning på frågan.