Sverige får franskt stöd om utstationering

EU:s utstationeringsdirektiv från 1996 reglerar när löntagare från något medlemsland tillfälligt arbetar i ett annat. Frågan om utstationerades villkor har varit en mycket het potatis för svenska Socialdemokrater och fackföreningar sedan Lavaldomen 2007. Domen innebar att utstationerad arbetskraft från andra medlemsländer bara behöver ersättas med minimilönen eller den lägsta lönen i kollektivavtalen.

I mars presenterade EU-kommissionen en uppdatering av direktivet som varmt välkomnades av den svenska regeringen. Förslaget innebär bland annat att utländska arbetstagare ska få samma betalning – lön, ersättningar som traktamenten, bonusar och risktillägg – som inhemska.

Men förslaget stötte på patrull i parlamenten i elva medlemsländer, främst i de östra delarna av EU, varifrån många utstationerade kommer. De elva parlamenten anser att förslaget bryter mot den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. EU-kommissionen måste antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det, men då motivera varför.

Men nu lägger Frankrike sin politiska vikt för att uppdateringen av förslaget ska behållas.

– Den franska regeringen försöker att övertyga, och många länder står bakom oss, att det måste ändras. Det måste finnas likabehandling uppåt för att bekämpa social dumping. Om man inte lyssnar på oss måste det sägas att Frankrike inte längre kommer applicera detta direktiv, sade den socialdemokratiske premiärministern Manuel Valls i en intervju med TF1 på söndagen.

Valls menade att det gällande EU-direktivet ”skapar stor och förfärlig förödelse” för löntagare. Förutom Frankrike och Sverige står bland annat Österrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg bakom revideringen.

EU-kommissionen väntas komma med en reaktion på de elva parlamentens invändning innan augusti.