Juncker till Grekland: Ett nej är ett nej till Europa

Fredagens oväntade grekiska beslut att utlysa en folkomröstning om det bud som regeringen fått från långivarna har skakat om Europa.

Under en presskonferens på måndagen gick EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker till hård attack mot den grekiska regering och vädjade till landets befolkning.

– Jag är innerligt bedrövad över det spektakel som Europa gav upphov till: egoism, taktiska och populistiska spel tog över. Jag känner mig lite förrådd, sade en påtagligt upprörd Juncker i en av de skarpaste åthutningarna från EU-kommissionen mot en ledare i ett medlemsland.

Juncker sade att en överenskommelse i fredags, när den grekiska delegationen lämnade förhandlingarna ”vid sämsta tänkbara tillfälle”, var mycket nära. Han gick även detaljerat igenom långivarnas senaste förslag i syfte att ge det grekiska folket ”en tydligare bild av vad de ska rösta om”.

– Detta är inget dumt åtstramningspaket. Vissa åtgärder kommer självfallet att vara tuffa på kort sikt men paketet går långt bortom finanspolitiska åtgärder och föreslår en tydlig väg framåt, sade Juncker om förslaget som han hävdar, tvärtom om mot vad den grekiska regeringen säger, inte innehåller några nedskärningar i löner för statligt anställda eller pensioner.

Kommissionsordförande Juncker menar att ett nej skulle bli katastrofalt.

– Jag skulle vilja be det grekiska folket att säga ja oberoende av vilken fråga de ombeds att besvara. Om det grekiska folket skulle rösta ja skulle budskapet vara […] att Grekland vill stanna kvar med övriga länder i eurozonen och Europeiska unionen, sade Jean-Claude Juncker som varnade grekerna att ”inte begå självmord på grund av rädsla att död”.

Även Frankrikes president François Hollande sade i ett uttalande på måndagen att ett nej i folkomröstningen är det samma som ett nej till valutasamarbetet.

– Det som står på spel i folkomröstningen är att får veta om grekerna vill vara kvar i eurozonen, sade Hollande.

Den grekiska regeringen har uppmanat folket att rösta nej till långivarnas förhandlingsbud under söndagens folkomröstning.

De flesta opinionsundersökningar visar på ett stort stöd bland grekerna att vara kvar i eurozonen.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel sade under en presskonferens på måndagseftermiddagen att långivarna inte kan gå längre än det senaste förslaget som hon kallade ”mycket generöst”. Men hon uteslöt inte att åter sätta sig vid förhandlingsbordet efter folkomröstningen. På onsdag ska frågan debatteras i den tyska förbundsdagen.

Biträdande förbundskansler tillika ledare för det tyska socialdemokratiska regeringspartiet SPD, Sigmar Gabriel, gick dock på en hårdare linje än Merkel och sade att ett nej i folkomröstningen är ett nej till valutasamarbetet.

Även för EU-parlamentets talman Martin Schulz handlar söndagens grekiska val om huruvida landet ska vara kvar i euron. Det sade han efter att på måndagen ha träffat ledarna för EU-parlamentets partigrupper.

Bakgrunden är att den grekiska delegationen i fredags lämnade förhandlingarna med institutionerna – EU-kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken – om förutsättningarna för att landet ska få en delutbetalning av ett krislån. Senare under kvällen utlyste premiärminister Alexis Tsipras en folkomröstning där grekerna har att ta ställning till huruvida de godtar institutionernas senaste förhandlingsbud eller ej.

På lördagen träffades eurogruppen som samlar euroländernas finansministrar. Men mötet avbröts och ett gemensamt uttalande från gruppen utfärdades som alla finansministrar förutom Greklands Yanis Varoufakis ställde sig bakom. Den grekiska regeringens önskan om att förlänga det pågående krisprogrammet till folkomröstningen avvisade.

– Vi blev negativt överraskade av de steg som den grekiska regeringen tog [på fredagskvällen]. Givet situationen måste vi dra slutsatsen att programmet kommer att löpa ut på tisdag natt, sade eurogruppens ledare Jeroen Dijsselbloem som därefter fortsatte mötet på informell basis utan Varoufakis närvaro.

Syftet var att diskutera konsekvenserna av det grekiska beslutet att dra sig tillbaka från förhandlingarna.

– Medlemsländerna i euron avser att till fullo använda de tillgängliga verktygen för att bevara integriteten och stabiliteten i euroområdet, sade Dijsselbloem.

På söndag eftermiddag publicerade EU-kommission institutionerna sista förhandlingsbud. Under söndagen beslutade även Europeiska centralbanken att fortsätta med sina krislån till de grekiska bankerna så att kan hålla sig flytande. Ett nytt beslut i frågan väntas på onsdag.

Under söndagen röstade det grekiska parlamentet formellt för en folkomröstning. Senare under kvällen beslutades att införa kapitalkontroller och att bankerna ska hållas stängda fram till tisdag i nästa vecka. Samtidigt sattes en gräns på hur mycket pengar grekerna får ta ut ur uttagsautomater: 60 euro, motsvarande 550 kronor, per dag. 

I morgon tisdag förfaller ett grekiskt krislån till Internationella valutafonden som få bedömare tror att Grekland har pengarna att betala tillbaka.