Odemokratisk utveckling i Ukraina oroar

”Regeringen är i färd med att knyta an till gamla förhållningssätt. Företrädare från [den före detta presidenten] Janukovitjs regim blir uppkallade av offentliga åklagare, många också arresterade, på vad som verkar vara politiska grunder”, heter det i en åttasidig rapport från den tyska stiftelsen för politisk och vetenskap, SWP, en av den tyska regeringens viktigaste rådgivare.

Man pekar på att de östra och södra delarna av Ukraina, där många rysktalande bor, knappt har några företrädare i den övergångsregering som tillsattes efter att Viktor Janukovitj tvingats bort från presidentposten. Rapportförfattarna frågar sig varför regeringen kallar sig för övergångsregering när en majoritet av de politiska partierna inte finns representerade och hur länge den faktiskt tänker stanna kvar.

Den 25 maj är presidentval utlyst men efter att Ukraina gått tillbaka till 2004 års författning är det inte tvång på att en ny regering bildas efter valet. Något parlamentsval är ännu inte utlyst.

Bilden man målar är ett Ukraina på väg mot ett allt mer auktoritärt styre och hur fritt det kommande presidentvalet blir kommer bli avgörande för hur landets framtid kommer bli. Paralleller dras till utvecklingen efter den så kallade orangea revolutionen 2004-2005 där följden blev politiskt kaos och ett allt mer auktoritärt styre.

Den ryske presidenten Vladimir Putin försöker, enligt rapporten ”till varje pris förhindra att den nya ukrainska regeringen konsolideras” för att inte förlora sitt inflytande i Ukraina. Sättet han gör det på är att peka på regeringen inte lyckas hålla samman landet.

Många har haft invändningar mot att det fascistiska partiet Svoboda ingår i den ukrainska övergångsregeringen. Den senaste opinionsundersökningen visar att partiets presidentkandidat, Oleh Tiahnibok, endast får 2,5 procent av stödet. Andra undersökningar pekar på ett ännu mindre stöd

Samtidigt rapporteras att de ryska trupperna vid den ukrainska gränsen blivit allt fler under den senaste veckan. Enligt nyhetsbyrån Reuters finns där runt 30 000 ryska soldater, att jämföra med förra veckans rapporter om 20 000 man.

På måndagen blev det även klart med ett krislån till Ukraina från Internationella valutafonden IMF på mellan motsvarande 90 och 115 miljarder kronor under en tvåårsperiod. Detta tillsammans med andra krislån innebär att Ukraina får motsvarande 185 miljarder kronor för att klara sin usla ekonomi.