Oklart läge för EU-budgeten

Tidigt på fredagsmorgonens såg EU-ländernas stats- och regeringschefer ut att vara på väg att enas om unionens långtidsbudget för åren 2014-2020. Efter mer än 18 timmars förhandlande hade de satt ett tak för budgeten. Flera samstämmiga uppgifter pekade mot ett åtagandetak på 960 miljarder euro, vilket är en minskning med 12 miljarder i jämförelse med det senaste förslaget från november då EU-ledarna inte kunde enas.

Detta innebär en minskning av EU:s långtidsbudget med cirka tre procent, vilket är första gången detta sker. De största nedskärningarna sker framför allt inom EU:s infrastruktur- energi- och telekomsatsningar. Även en nedskärning av EU-tjänstemännens löner, en prestigefråga för många medlemsländer, har förslagits är lönerna i praktiken kan komma att frysas under två år.

Men samtidigt höjs budgetdelen för jordbrukspolitiken med cirka 1,5 miljarder euro för att göra Frankrike och Italien till lags.

Den svenska rabatten, statsminister Fredrik Reinfeldts högst prioriterade fråga inför förhandlingarna, tros hamna på 160 miljoner euro, motsvarande 1,4 miljarder kronor, vilket är en höjning från novemberförslaget då Sverige föreslogs få 142 miljoner kronors rabatt. Eftersom förhandlingarna fortfarande pågår kan rabattens storlek komma att ändras.

Dock lär nettosumman, vad som blir kvar sedan EU-bidragen som Sverige får räknats av, som Sverige betalar ser ut att bli högre än i dag, eftersom Sverige tack vare en relativt stark ekonomisk utveckling höjt sitt BNI. Det betyder att den svenska EU-avgiften ökar, dock finns ännu inga siffror på avgiftens storlek.

Mötet försenades flera gånger under torsdagen då flera länder istället höll bilaterala möten. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) träffade framför allt sina allierade i den grupp av medlemsländer som vill krympa EU-budgeten kraftigt.

Danmark får en rabatt på sin EU-avgift på 134 miljoner euro. Den nederländska rabatten blir 650 miljoner euro – en minskning från tidigare 1000 miljoner euro. De tyska och brittska rabatterna ligger kvar på tidigare nivåer medan Österrikes ser ut att halveras.

Många EU-parlamentariker är i nuläget skeptiska till förslaget. Guy Verhofstadt, ledare för liberala Alde-gruppen i EU-parlamentet, vänder sig mot flera saker i budgetförslaget som nu är lagt: där finns inget om egna medel (pengar till EU som inte kommer från medlemsstaterna), att man skär i tillväxtskapande budgetposter och att budgeten i praktiken har ett underskott på närmare 50 miljarder euro inbyggt.

– Det är oacceptabelt för parlamentet. Man kan inte säga till medlemsländerna att de ska lösa sina statsfinanser och samtidigt skapa ett underskott på EU-nivå, sade Guy Verhofstadt som inte är emot den mekanism som gör att man tvingas gå över till budgetar på årsbasis istället för en sjuårsbasis som långtidsbudgeten sträcker sig över, vilket sker om man inte lyckas enas om långtidsbudgeten.

– Inte ens Sovjetunionen hade sjuårsplaner, sade Guy Verhofstadt.

Även Hannes Swoboda, ledare för socialdemokratiska S&D-gruppen, är kritiskt till att det inte finns någon flexibilitet i budgeten, det vill säga att det inte går att flytta runt pengar mellan olika budgetposter.

Han kräver dessutom en halvtidsutvärdering av långtidsbudgeten – att den efter två till tre år ska utvärderas och om möjligt justeras.

– Min första reaktion [på förslaget] är negativ, sade Hannes Swoboda som dock inte vill säga huruvida han tror att EU-parlamentet kommer rösta emot budgeten.

EU-parlamentets talman, Martin Schulz, öppnade på torsdagskvällen för möjligheten att omröstningen om långtidsbudgeten ska hållas hemlig för att inte medlemsländernas regeringar ska kunna ”köpa” EU-parlamentarikers röster för budgeten.

Observera att inga av dessa uppgifter i skrivande stund (fredag förmiddag) är klubbade utan kan komma att ändras under de pågående förhandlingarna.

Följ Europaportalens direktrapportering från EU-toppmötet här.