Debatt: EU:s beslutsmaskineri måste fokusera

Det finns bara ett sätt att klara av skuldkrisen och säkerställa fortsatt välstånd i Europa – vi måste göra EU mer konkurrenskraftigt. Att konkurrenskraft måste vara i fokus för besluten på EU-nivå verkar dessutom, att döma av det uppmärksammade tal Storbritanniens premiärminister David Cameron höll nyligen, vara en förutsättning för att EU ska kunna hålla samman.

Det finns tre frågor som just nu kan få stor inverkan på våra möjligheter att få igång Europas tillväxt och där EUs beslutsfattare har chansen att visa EUs förmåga att skapa mervärde för sina medlemmar.

På toppmötet den 7-8 februari ska Europas politiska ledare besluta om EUs budget för åren 2014-2020. Kommer de att mäkta med att ta rejäla steg mot en kursomläggning från jordbruks- och regionalstöd till mer tillväxtfrämjande områden? Hur de lyckas kommer att skicka en viktig signal om EUs fortsatta färdriktning.

Det borde vara självklart att våra gemensamma resurser läggs på de områden som har störst möjligheter att bidra till tillväxt och jobb. För svenska företag är det viktigast att jordbruksstödet skärs ned och reformeras och att mer resurser läggs på forskning och innovation (Horizon 2020) och gränsöverskridande infrastruktur (Connecting Europe Facility).

Den inre marknaden utgör den ekonomiska motorn i EU. Under våren kommer den framtida arkitekturen för den digitala inre marknaden att ta form. Här gäller det bl a att betalningstjänster görs mer användarvänliga och att grunden läggs för en smidigare snabbt expanderande e-handel.

Parallellt måste dock krafttag göras för att få bort hindren på mer traditionella områden. Vissa medlemsländer har i dagsläget, till exempel, inte implementerat tjänstedirektivet fullt ut och det finns även hinder i form av standarder, regler och processer som skiljer åt mellan EU:s medlemsländer.

Äntligen ligger nu också vägen öppen för en förhandlingsstart om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Här måste EU driva på. Svenska företagare har under en lång tid engagerat sig för närmare förbindelser med USA – EUs största handelspartner och Sveriges fjärde största exportmarknad efter Tyskland, Norge och Storbritannien.

Även om tullavgifterna mellan EU och USA inte är särskilt höga, beräknas ett avtal tack vare den omfattande handeln kunna ge en BNP-ökning på 0,5 procent för hela EU.

Det är inte bara Cameron och Storbritannien som hyser farhågor över att EU-samarbetet kan bli en hämsko på medlemsländernas utveckling om inte EUs beslutsmaskineri koncentrerar sig på förutsättningarna för företagens och därmed ländernas konkurrenskraft och välstånd.

En reformerad långtidsbudget, utbyggd inre marknad och förhandlingsstart för ett frihandelsavtal med USA skulle räcka långt för att visa på fördelarna med EU-projektet.

Jonas Berggren

Chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor