EU-kommissionens nya jordbrukspolitik får kritik

EU-kommissionen kom idag med förslag på en ny jordbrukspolitik för åren 2014 till 2020. Den innehåller flera förändringar av villkoren för EU-bidrag.

Grunden för direktstödet, som är ett kontant inkomststöd,  till lantbruket kommer att gå från de så kallade historisk referenserna till ett stöd per hektar. Förändringen kommer i Sverige att gynna vissa och missgynna andra, men ska bli mer lättbegripligt. Stödet ska i framtiden dessutom bara gå till aktiva jordbrukare.

Andra nyheter är att 30 procent av direktstödet ska vara miljövillkorat. Medlemsländerna ska också kunna flytta upp till 10 procent av böndernas direktstöd (pelare 1) till budgeten för miljöåtgärder och landsbygdsutveckling (pelare 2).

Från miljörörelsen är man skeptisk till kommissionens miljövillkor för direktstöd.

– I praktiken blir de bara en skenmanöver för att behålla ett jordbruksstöd utan krav på tydliga motprestationer, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden, i ett uttalande.

Förslagen ser ut som en eftergift till de länder som likt Sverige i princip är emot kontantutbetalningar och som vill ha något mer för dem. Men landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) är inte imponerad.

– I dagens besked och tidigare läckta dokument gör man snarare jordbrukspolitiken mer krångligt och de åtgärder som införs är tveksamma för miljönyttan, säger Erlandsson i ett mejl till Europaportalen.

En fråga som hittills engagerat de nya medlemsländerna är den orättvisa fördelningen av jordbruksstödet, där lantbrukare i gamla medlemsländer fått betydligt mer i bidrag än kollegorna i nya EU-länder. Med dagens förslag påbörjas en utjämning. Frågan är om den räcker för att övertyga regeringar i länder som fortfarande anser sig missgynnade.

– Det ser ut som att vi nu tar ytterligare steg för en mer rättvis fördelning mellan Europas bönder, vilket jag välkomnar, säger dock Eskil Erlandsson.

Det införs ett tak som innebär att inget jordbruksföretag ska kunna ta emot mer än cirka 2,7 miljoner kronor per år i EU-stöd. Företag med många anställda ska få specialregler. Risken med förslaget, som också nämnts tidigare i debatten, är att företagen kommer dela sig för att få rätt till mer bidrag och därmed kringgå den nya regeln.

Ett särskilt stöd för unga jordbrukare under de fem första åren ska förbättra statistiken som visar att enbart sex procent av bönderna i dag är under 40 år.

Ännu finns ingen siffra på vad den nya jordbrukspolitiken ska kosta och vad den innebär för varje enskilt land. Ramen för den kommande budgeten avgörs i de budgetförhandlingar som förs parallellt med förhandlingarna om den nya jordbrukspolitiken. I dag kostar jordbruket EU-medborgarna drygt 520 miljarder kronor per år. Förhandlingarna om detaljerna i den nya jordbrukspolitiken ska vara avslutade  2013.