Tyskarna ångrar euro-inträdet

Opinionsundersökningar visar att 57 procent av tyskarna önskar att hemlandet aldrig gått med i eurosamarbetet, och att mer än en tredjedel skulle vilja lämna den gemensamma valutan idag, skriver Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung. Barry Eichengreen, ekonom från USA, har enligt tidningen sagt att Tyskland är ett av få EU-länder som skulle kunna lämna valutaunionen utan att orsaka en allvarlig, inhemsk finanskris.

Det spekuleras nu i vad ett tyskt euroavhopp skulle leda till. Kostnader, både fysiska och politiska, av att lämna euron jämförs med vad det kan komma att kosta Tyskland att vara kvar med eventuella stödpaket till fler krisdrabbade länder.

Fler än tyskarna verkar ha fått kalla fötter inför euron. Förra veckan uppmanade förbundskansler Angela Merkel Polen och Tjeckien att gå med i valutaunionen för att stärka det norra euroområdet, men enligt brittiska The Guardian säger Polens Europaminister att landet ”måste vänta och se” hur europlanen fungerar.
Tjeckiska tidningen Lidové Noviny kommenterar att ”dagarna då eurozonen var en prestigefylld klubb med strikta inträdeskrav är över” Och i Slovakien, som gick med i valutaunionen förra året, uttryckte parlamentets talman Richard Sulík i veckan missnöje med hur eurokrisen hanterats och begärde en ”plan B” för hur landet ska kunna ta sig ur valutasamarbetet.

Samtidigt pläderade förbundskansler Angela Merkel på torsdagen för sammanhållning och sa att inget europeiskt land kommer att överges.

– Europa lyckas bara när vi agerar tillsammans, sade Merkel i ett tal inför det tyska parlamentet inför EU-toppmötet rapporterar AFP.

Men förbundskanslern kritiseras från flera håll. En anonym minister från ett av EU.s östländer anklagar i The Guardian både Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy för att kalla sig europeiska ledare, medan de egentligen bara bryr sig om sina hemländer. Ordföranden för eurogruppen, Jean-Claude Juncker, kallade nyligen Tysklands sätt att förkasta tanken på en europeisk obligation för ”o-europeiskt”. Det här förslaget stöds däremot av den tyska socialdemokratiska oppositionen som ser det som ett sätt att gå mot ett mer federalt EU, med en större makt för EU över de nationella budgeterna.

Krisen har fått Tyskland att träda fram som ledande makt, till följd av sin storlek, på bekostnad av framför allt Frankrike, skriver tidningen The Economist.

Tyskland har varit drivande för att få igenom en fördragsändring för att etablera en permanent räddningsfond, vilket ska diskuteras på toppmötet som börjar idag. I utkastet till förslag om räddningsfond står att den bara ska användas då euron verkligen är hotad, men Tyskland vill se ännu hårdare skrivningar om att fonden ska vara en ”sista utväg”. Kritiker menar att det här hindrar EU att kunna agera innan det är för sent, skriver The Guardian.