Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Femte kvällen på raken – tusentals demonstrerar i Georgien
Återigen samlades på måndagskvällen tusentals människor på gatorna i Georgien för att protestera mot den nya regeringens besked om att frysa alla samtal om EU-medlemskap, uppger TT/GP. Det är femte kvällen på raken, och landets premiärminister lovar trots det att det inte kommer att bli några förhandlingar med oppositionen.
Trots uppgifter om rysk valpåverkan: Domstolen fastställer valresultat i Rumänien
Rumäniens konstitutionella domstol fastställer resultatet i den första omgången i presidentvalet, rapporterar SVT. Detta trots att olika påverkansförsök upptäckts – och att tjänstemän larmat om ”växande intresse” från Ryssland. Upptäckter har gjorts som visar på ”cyberattacker” med syfte att påverka presidentvalet, uppger Rumäniens presidentkansli enligt AFP.
Strömlöst i ukrainsk stad efter rysk attack
Delar av staden Ternopil i västra Ukraina är strömlöst efter en rysk drönarattack natten till tisdag, uppger stadens borgmästare Serhij Nadal, enligt TT/GP. En energianläggning ska ha träffats i attacken, uppger han, och tillägger att reparationsarbeten pågår. Det finns inga rapporter om skadade personer.
EU-topp varnar för gasfusk med rysk energi
Den avgående EU-kommissionären för energifrågor, Kadri Simson, varnar för ett planerat upplägg där rysk gas ska märkas om till azerbajdzjansk. Planen går ut på att Azerbajdzjan ska leverera gas till Ukrainas gräns genom ett komplicerat bytesavtal med Ryssland. Främst skulle Ungern och Slovakien, som har goda relationer med Moskva, gynnas av upplägget. De har motsatt sig EU:s försök att minska beroendet av rysk gas efter invasionen av Ukraina.
– Ett sådant bytesavtal skulle bara innebära att ryska leveranser fortsätter men med en annan märkning, sade Simson till Financial Times. Hon påpekade att europeiska företag redan kan köpa rysk gas direkt vid ukrainska gränsen, vilket gör upplägget onödigt.
Strejker på Volkswagen stoppar produktionen
Arbetare vid nio Volkswagen-fabriker i Tyskland inledde strejker på måndagen efter oenigheter mellan fack och ledning som är oense om företagets framtid i landet, rapporterar Reuters. Demonstrationer hölls vid huvudkontoret i Wolfsburg och vid anläggningar i bland annat Hannover och Emden. Om ingen överenskommelse nås i den kommande löneförhandlingen kan strejkerna förlängas. Volkswagen har krävt en 10-procentig lönesänkning för att minska kostnaderna, medan facket varnar för att fabriksnedläggningar och uppsägningar är oacceptabla.
Franska regeringen riskerar falla efter budgetbeslut
Frankrikes premiärminister Michel Barnier planerar att driva igenom 2025 års budget utan omröstning i parlamentet, rapporterar franska medier. Detta öppnar för att regeringen kan fällas genom en misstroendeomröstning från höger- och vänsterpartier. Trots en sen eftergift till högerextrema Nationell samling, att inte ta bort subventioner på läkemedel, har Barnier valt att använda författningens artikel 49.3 för att få igenom förslaget utan omröstning. Budgeten innehåller skattehöjningar och nedskärningar på 60 miljarder euro för att minska landets underskott. Nationell Samlings ledare Marine Le Pen kräver att regeringen ska överge planerna på att stoppa pensionernas koppling till inflationen. Barniers minoritetsregering har sedan september varit beroende av stöd från Nationell samling.
Regeringsskifte på Island
Det blir regeringsskifte på Island. I nyvalet till Alltinget på lördagen är Socialdemokraterna den stora vinnaren. Partiet får drygt 21 procent i väljarstöd - en fördubbling jämfört med förra valet 2021.
– Väljarna har visat att de vill ha en förändring och vi ser nu ett helt nytt politiskt landskap, sa den socialdemokratiska partiledare Kristrún Frostadóttir i en första kommentar, uppger Ekot. Alltinget är det äldsta existerande parlamentet i världen och räknar sina anor från år 930.
Förstahandsrösterna räknade – Irlands regeringspartier går mot vinst
Räkningen av förstahandsrösterna i det irländska valet är nu klar. De regerande center-högerpartierna Fianna Fáil får 21,9 procent och Fine Gael 20,8 procent, rapporterar Ekot. Det största oppositionspartiet, vänsternationalistiska Sinn Fein, blev tredje störst med 19 procent. Det innebär att regeringspartierna ser ut att kunna fortsätta regera. De måste dock få med sig ytterligare partier för majoritet. Valdeltagandet var 59,7 procent. Det lägsta på mer än hundra år.
Utsikterna för EU-bråkiga Ungerns kreditbetyg försämras
Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt utsikterna för Ungerns statsskuld från stabila till negativa, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. Orsaken är försämrad samhällsstyrning som riskerar att få landet att gå miste om bidrag och förmånliga lån från EU. Landets valuta har tappat nästan sju procent mot euron hittills i år och nådde sin lägsta nivå på två år i torsdags. Inför parlamentsvalet 2026 förväntar sig bedömare att premiärminister Viktor Orbáns regering kommer att öka sina utgifter, trots löften om att minska underskottet.
"Om Ungern inte kan eller vill uppfylla EU:s återstående villkor för att få tillgång till stödet riskerar landet att gå miste om betydande bidrag och förmånliga lån", sade Moody's analytiker i ett uttalande.
Kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings har Ungerns betyg på BBB, två steg över skräp, med negativa utsikter. Kreditvärderingsinstitutet S&P har landet en nivå lägre på BBB- med stabila utsikter.
Fjärde natten med våldsamma demonstrationer i Georgien
I Georgien har protesterna mot regeringens beslut att pausa diskussionerna om EU-medlemskap landat i våldsamheter mellan polis och demonstranter för fjärde natten i rad, uppge Ekot. I huvudstaden Tbilisi samlades tiotusentals demonstranter under kvällen på måndagen utanför parlamentsbyggnaden, polis satte in vattenkanoner men kunde inte skingra folkmassorna senare under kvällen kallades fullt utrustad kravallpolis in med tårgas. Demonstrationer hölls i flera städer runt om i Georgien.