Kristersson inför EU-toppmötet: Orbán gör allt för att sabotera för Ukraina

Dagordning på torsdagens EU-toppmötet var från början tänkt att domineras av konkurrenskraft. Men kriget i Iran och Ungerns blockering av det beslutade 90-miljarderslånet till Ukraina har förskjutit fokus. Statsminister Ulf Kristersson (M) mötte på onsdagen riksdagens EU-nämnd för att förankra den svenska linjen på toppmötet.

Ungern blockerar – trots tidigare löfte
Den fråga som fick störst utrymme i EU-nämnden var Ungerns blockering av de 90 miljarder euro i lån till Ukraina som EU:s ledare enades om i december. Ungern godkände beslutet men har efterhand lagt in sitt veto med hänvisning till att Druzjbaoljeledningen – som förser Ungern och Slovakien med rysk råolja och som skadades av ryska flygattacker – måste repareras.

Inför EU-toppmötet gick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa på tisdagen ut med att Ukraina accepterat en EU-stödd plan för att reparera ledningen. Men det är oklart om det räcker för att förmå Ungerns premiärminister Viktor Orbán att ge vika inför toppmötet.

– Det är ett uppenbart svaghetstecken från premiärminister Orbáns sida att använda ett land i krig som slagpåse för att försöka vinna det ungerska valet senare i april, sade Kristersson.

Han var tydlig med sin bild av läget: Ungern bryter mot en uttrycklig överenskommelse och mot de spelregler som EU bygger på.

– Ungern gör allt de kan för att sabotera för Ukraina, sade han som pekade på att Orbán även blockerar medlemskapsförhandlingar för Ukraina.

Lånet kräver enhällighet och det finns inget enkelt sätt att kringgå ett ungerskt veto.

– Regelverken var inte skrivna med tanken att något land systematiskt skulle kunna kidnappa ett annat land i det här, sade Kristersson.

Riksdagsledamöterna Magnus Berntsson (KD) och  Anna Lasses (C) tog upp möjligheten att övergå till kvalificerad majoritet på utrikespolitiska frågor – ett sätt att ta bort enskilda länders vetorätt. Kristersson var öppen men pessimistisk.

– Sverige är en varm anhängare av att oftare använda kvalificerade majoriteter, inte minst i utrikespolitiska frågor. Alla länder är inte lika sugna på detta. Och det krävs enighet för att övergå till kvalificerade majoriteter, sade han.

Varning om bristande sammanhållning
Kristersson uttryckte oro över Ukrainas finansiering på längre sikt. De 90 miljarderna är fortfarande blockerade, IMF:s nyligen beviljade överbryggningslån på omkring 8 miljarder dollar fyller en del av hålet men är långt ifrån tillräckligt, och Ukrainas totala finansieringsbehov för 2026–2027 beräknas nu till 135 miljarder euro. Samtidigt varnade han för att ekonomiska påfrestningar och inflationströtthet i stora delar av Europa riskerar att driva fler länder mot att minska snarare än öka sitt stöd.

– Jag är absolut oroad för att de här ekonomiska problemen som finns i stora delar av Europa kommer driva fler länder till att vilja minska sitt stöd snarare än öka sitt stöd. Så det här ska vi vara medvetna om, sade Kristersson.

Kristersson oroades även för att sammanhållningen inom EU inte är given. Han lyfte fram att Belgiens premiärminister Bart De Wever nyligen förespråkat återupptagna relationer med Ryssland – ett utspel som visserligen möttes av kraftigt mothugg från Belgiens egen utrikesminister, men som Kristersson ändå tog som ett tecken i tiden.

– Vi ser åtskilliga sprickor i muren [EU:s gemensamma syn på kriget] som jag inte tycker att vi ska blunda för, sade Kristersson.

På mötet kopplades Ungerns agerande även till det tjugonde sanktionspaketet mot Ryssland, som Ungern och Slovakien blockerar. Kristersson underströk behovet av att anta paketet omgående och pekade på att Rysslands energiintäkter i januari i år var nästan 50 procent lägre än i januari föregående år – men att de nu börjar stiga igen till följd av konflikten i Mellanöstern.

Kriget i Iran – EU splittrat
Det andra stora ämnet i EU-nämnden var kriget i Iran, som bröt ut efter den gemensamma USA-israeliska attacken den 28 februari. Konflikten driver upp oljepriserna, hotar sjöfarten genom Hormuzsundet och blottar EU:s svårighet att tala med en röst.

Kristersson slog fast att Sverige inte planerar att delta militärt i operationer kring Hormuzsundet.

– Sverige har inga planer alls naturligtvis på att åka till Hormuzsundet. Inga andra europeiska länder har heller svarat jakande på de här lite mer allmänna ropen, sade han.

Han bekräftade att EU:s sanktioner mot Iran, inklusive terrorlistningen av revolutionsgardet, kvarstår och att det råder bred samsyn om synen på regimen. Men han medgav att oenigheten om hur man bedömer USA:s och Israels agerande är stor – och att krigets utgång är svårbedömd.

– Min egen bild är att svaret på om det här var rätt eller inte kommer att avgöras av hur det här kriget slutar, sade han.

Socialdemokraternas Matilda Ernkrans underströk att EU inte bör stödja USA:s militära agerande mot Iran och att Europa bör enas om att avvisa sådana krav.

– Omvärldens fokus, vårt fokus, måste vara att förhindra att det här växer ännu mer och utvecklas till ett regionalt storkrig, sade Ernkrans.

Kriget i Iran lyftes också som ett direkt hot mot Ukrainastödet. Stigande oljepriser gynnar Ryssland, och Ernkrans varnade för rapporter om att USA och vissa EU-länder diskuterar att lätta på de ryska sanktionspaketen för att hålla nere oljepriset.

– Det skulle vara förödande, sade hon.

Utsläppshandel och klimatpolitik
En av Kristerssons tydligaste ståndpunkter i EU-nämnden gällde EU:s utsläppshandelssystem, ETS. Sverige vill bevara det intakt och motsätter sig en urvattning.

– Den europeiska klimatpolitiken är det bästa som världen har skapat så här långt, sade Kristersson.

Han uppgav att Sverige, tillsammans med Danmark, Finland, Portugal och Spanien, skickat ett brev till rådsordförande Costa om vikten av att hålla i klimatarbetet och värna ETS. Länder som Italien och Tjeckien driver på att skruva ned ambitionen i regelverket för utsläppshandeln.

Trots det fick Kristersson kritik. Ernkrans lyfte att Moderaternas och Kristdemokraternas systerpartier inom den konservativa partigruppen EPP i Europaparlamentet driver på för att urvattna klimatlagstiftningen, och frågade om Kristersson avser att hålla dem i schack.

– Vad tror statsministern? Kommer Kristerssons eget parti och egna Europaparlamentariker att återigen urvattna europeisk klimatlagstiftning och låsa fast oss i ett oljeberoende? sade Ernkrans.

Miljöpartiets Rebecka Le Moine ifrågasatte trovärdigheten i att kräva europeiskt fossiloberoende och samtidigt ha sökt undantag för att sänka den svenska fossilskatten ytterligare.

Konkurrenskraft och inre marknaden
Toppmötet ska sjösätta agendan "Ett EU, en marknad" – en samlad plan för att fördjupa EU:s inre marknad. Kristersson underströk att 70 procent av den svenska varuexporten går till just den inre marknaden och att Sverige driver på för frihandel, regelförenklingar och borttagande av nationella handelshinder.

En av frågorna som diskuterades var den så kallade 28:e regimen – ett kommande förslag om ett frivilligt, EU-gemensamt regelverk för företag vid sidan av de 27 ländernas nationella regler. Kommissionen presenterade förslaget i dag onsdag.

Enligt Kristerssons bedömning kan det fungera på smalt definierade områden som digital bolagsregistrering, men han ser varken skatter eller arbetsmarknadsregler som möjliga att inkludera.

– Jag tror inte vi ska ha några stora förhoppningar [om förslaget], sade han.

Socialdemokraternas Ernkrans krävde garantier för att arbetsmarknadsregler och skatter hålls utanför, och pekade på att processen gått fort fram. Vänsterpartiets Svenneling var principiellt emot och menade att den 28:e regimen riskerar att underminera nationell bestämmanderätt och leda mot ökad överstatlighet.

Energi och flaskhalsintäkter
En stötesten i energidiskussionen inom EU är vad som ska hända med de intäkter som uppstår när el flödar mellan svenska elprisområden – de så kallade flaskhalsintäkterna. Kristersson vill att de ska stanna i Sverige och kunna användas till temporära elstöd vid höga elpriser.

– Vi kommer dessutom fullständigt motsätta oss varje försök att i en sådan manöver lägga beslag på en fjärdedel av de svenska flaskhalsavgifterna, sade han.

Han poängterade att Sverige stöder utbyggnad av elnäten under förutsättning att det kombineras med utbyggd kraftproduktion – inte som ett substitut för den. Socialdemokraternas Ernkrans välkomnade tonen men ifrågasatte varför frågan inte löstes under det svenska EU-ordförandeskapet för tre år sedan.

Flerårsbudget och migration
Förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget för 2028–2034 kommer att tas upp på toppmötet, men inga viktigare beslut väntas. Regeringens linje är oförändrad: budgetförslaget är för stort, gemensam upplåning och nya egna medel är dåliga idéer och befintliga rabatter ska bevaras.

– Det finns inga gratis pengar, varken nu eller senare, sade Kristersson.

På migrationsområdet gav Kristersson besked om att han på ett förmöte inför toppmötet ska driva på för förändringar i flyktingkonventionen. Bakgrunden är en dom där en person med flyktingstatus inte kunde utvisas trots en fällande dom för våldtäkt mot en 16-årig flicka – ett brott som domstolen inte ansåg tillräckligt grovt för att utvisning ska komma i fråga.

– Sveriges gästfrihet och Europas är inte gränslös och den ska inte gälla våldtäktsmän, sade Kristersson.

Centerpartiets Anna Lasses frågade hur långt regeringen avser att gå och underströk vikten av att konventionen fortsatt skyddar dem som riskerar dödsstraff och tortyr. Kristersson försäkrade att det är just dessa som ska skyddas och att förändringen syftar till att stänga det kryphål som innebär att brottslingar kan gömma sig bakom flyktingstatusen.

Bred samsyn – trots kritik
Trots kritik från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnade inget parti en formell avvikande ståndpunkt. Alla riksdagspartier ger därmed stöd till regeringens linje på toppmötet.