Ukraina
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här nedan finner du allt Europaportalen har skrivit om Ukraina.
Här nedan finner du allt Europaportalen har skrivit om Ukraina.
Ryssland bygger en krigsekonomi och Europa måste svara med kraftigt ökade försvarsutgifter. Det var budskapet när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade unionens nya försvarsplan "beredskap 2030" vid ett tal i Köpenhamn.
Medan regeringen manar till kraftigt utökat stöd till Ukraina och uttrycker stark misstro mot Rysslands fredsvilja, står statsminister Ulf Kristersson (M) fast vid den restriktiva svenska EU-budgetlinjen. I tisdagens EU-nämnd förklarade han att nästa långtidsbudget måste prioritera både försvar och Ukraina – men utan nya EU-skatter eller gemensam upplåning.
Tisdagseftermiddagens telefonsamtal mellan Donald Trump och Vladimir Putin innebär en kritisk brytpunkt i förhandlingarna om vapenvila, säger Rysslandsexperten Mark Galeotti.
– Efter i dag kommer vi att ha en betydligt tydligare bild av var ryssarna står, sade Galeotti till TT/SvD.
Enligt Independent har Ukraina satt upp villkor för vapenvila: att inget ukrainskt territorium avstås till Ryssland, att tusentals kidnappade barn och andra civila som hålls illegalt av Ryssland återlämnas och att Ukraina ges säkerhetsgarantier.
Summan av kardemumman: Om Trump och Putin kommer överens om något slags fredsavtal kommer det att finnas en enorm press på både Ukraina och EU att helt enkelt acceptera vad Washington och Moskva beslutat, skriver Politico och avslutar: Det återstår att se om någon av parterna skulle vara redo att trotsa en överenskommelse som presenteras som ett fullbordat faktum, även om det tvingar Ukraina eftergifter.
Den svenska Ukrainasoldaten Christopher Forsbäck som stridit i ryska Kurskregionen uppger för SvD att de senaste ryska framgångarna att återta terräng i regionen berodde på att Ukraina samtidigt inte fick någon underrättelseinformation om de ryska truppernas rörelser.
– Det här kan vi helt klart tacka USA för. De låste all underrättelseinformation för oss, vilket fick förödande konsekvenser, säger Christopher Forsbäck.
Även Time Magazine rapporterar om att det amerikanska underrättelsestoppet, som skulle pressa Ukraina att acceptera vapenvila, hjälpt Ryssland att rycka fram.
Vid årsskiftet kontrollerade Ukraina hälften av det tidigare erövrade området i ryska Kursk och enligt ukrainska uppgifter i söndags har området minskat till cirka 10 procent. Underrättelsestoppet ska nu vara hävt.
Sverige och Ukraina har skrivit under ett avtal om samarbete inom energi och miljöomställning. Avtalet undertecknades i Bryssel i går måndag av energi- och näringsminister Ebba Busch och Ukrainas energiminister German Galusjtjenko.
Samarbetet omfattar områden som kärnkraft, energisäkerhet och industrins miljöomställning. Sverige kan lära av Ukrainas erfarenheter av att upprätthålla elförsörjning trots krigsangrepp, medan Ukraina kan dra nytta av Sveriges kunskap om förnybar energi. Avtalet skapar ett ramverk för det fortsatta samarbetet mellan länderna.
Storbritannien förväntar sig att "mer än 30" länder ska ansluta sig till en koalition för att säkra en varaktig fred i Ukraina, rapporterar Financial Times. Storbritannien, Frankrike och Australien har signalerat att de är redo att skicka trupper för att upprätthålla en vapenvila, men alla betonar att USA:s militära stöd är nödvändigt.
– Ingen vill se ett litet antal europeiska trupper utan amerikanskt stöd, i skottlinjen i Ukraina, sade en EU-diplomat.
Även Danmark och Sverige har uttryckt vilja att bidra med styrkor. Militära planerare ska mötas nära London på torsdag för att diskutera operativa detaljer. En multinationell styrka kan omfatta upp till 30 000 soldater, men USA:s president Trump har avböjt att erbjuda militärt luftskydd.
Den brittiske premiärministern Keir Starmer samlade på lördagen omkring 30 internationella ledare för att konkretisera planer på en fredsstyrka för Ukraina. Beslut fattades om en "operativ fas" med militära planeringsmöten i London senare i denna vecka. Även ytterligare skärpta sanktioner mot Ryssland ligger på bordet
Ukraina bekräftar att Ryssland har återtagit staden Sudzja i Kursk-regionen, enligt SvD. Den ukrainska generalstaben nämner inte längre staden som ukrainskkontrollerad i sin senaste lägesrapport. Sudzja var den största staden som Ukraina tidigare lyckats inta i regionen och har beskrivits som ett viktigt nav för Ukrainas närvaro där.
Litauen ställer sig bakom ett förslag om att fördubbla EU:s militära stöd till Ukraina till 40 miljarder euro under 2025, rapporterar Reuters. Enligt Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys behövs liknande belopp även framöver.
– Ukrainas väpnade styrkor kommer att vara den främsta avskräckande kraften för att hindra ryssarna från att återvända, sade Budrys till Reuters på söndagen.
EU:s utrikesministrar ska diskutera förslaget vid ett möte i Bryssel på måndag. Initiativet kommer från EU:s diplomatiska tjänst under ledning av tidigare estniska premiärministern Kaja Kallas. Kęstutis Budrys betonar att långsiktigt militärt stöd inte bör vara beroende av eventuella fredssamtal.
Västerländska sanktioner mot Ryssland kan i slutändan avskaffas om det hjälper till att leverera säkerhet och rättvisa för Ukraina, sade Vladyslav Vlasiuk, president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare för sanktionspolitik, till Politico och tillade: Men det måste ske under rätt förutsättningar.