EU-förslag ska sänka hushållens räkningar och minska beroendet av fossila bränslen

EU-kommissionen lade fram fyra sammankopplade förslag om energi på tisdagen: ett konsumentenergipaket, en strategi för ren energiinvestering, en strategi för småskaliga kärnkraftsreaktorer samt ett paket om finansiering av energieffektivitet. Förslagen är inte direkta lagförslag utan rekommendationer och strategier som är tänkta att styra hur EU-länderna och finanssektorn agerar under de närmaste åren.

Bakgrunden är dubbel. Dels är energipriserna i Europa fortfarande höga – hushållens elpriser ligger 36 procent över genomsnittet för perioden 2014–2020, enligt kommissionen. Dels understryker den pågående oron i Mellanöstern hur sårbart Europa är när det gäller beroende av importerade fossila bränslen.

– Den nuvarande situationen påminner oss exakt om varför de åtgärder vi föreslår är nödvändiga på lång sikt, sade EU:s energikommissionär Dan Jørgensen vid presentationen i Strasbourg på tisdagen.

Priset på beroendet
EU betalade under 2024 uppskattningsvis 375 miljarder euro för sina importerade fossila bränslen, enligt kommissionen. Det är pengar som i stället hade kunnat investeras i europeisk energiomställning, resonerar kommissionen.

Klyftan är stor. De investeringar som krävs för energiomställningen beräknas till 660 miljarder euro om året fram till 2030 – att jämföra med de 240–250 miljarder som faktiskt investeras i dag. Att täppa till det gapet med offentliga medel är omöjligt, konstaterar kommissionen. Strategin handlar därför i stor utsträckning om att locka privat kapital – institutionella investerare som pensionsfonder och försäkringsbolag kontrollerar uppskattningsvis 12 biljoner euro i Europa.

– Det finns kapital, sade en EU-tjänsteperson i samband med att förslaget lanserades. Frågan är bara hur detta kapital kan riktas mot energisektorn.

Den europeiska investeringsbanken EIB åtar sig att bidra med mer än 75 miljarder euro i finansiering under de närmaste tre åren som ett led i den rena investeringsstrategin.

Hushållen i centrum
Medborgarpaketet riktar sig direkt till konsumenterna. Dan Jørgensen underströk att 42 miljoner européer varje vinter inte kan värma sina hem ordentligt och att miljontals fler inte har råd med luftkonditionering på sommaren.

– Europeiska industrier betalar två till tre gånger mer för sin energi än vad man gör i USA och Kina, sade han.

Kommissionen rekommenderar EU-länderna att sänka skatterna och avgifterna på el – något som i genomsnitt skulle spara hushållen 200 euro om året, om det genomfördes fullt ut. En annan åtgärd handlar om att göra det enklare för konsumenter att byta elleverantör, vilket beräknas ge ytterligare besparingar på i snitt 152 euro per år.

Dessutom vill kommissionen att flexibla elavtal och smarta energiapparater ska bli vanligare. I bästa fall kan sådana avtal sänka elräkningen med upp till 40 procent, enligt kommissionen.

Konsumentorganisationen Beuc välkomnade paketet men framhöll brister. Generaldirektören Agustín Reyna sade att åtgärderna är välbehövliga och tidsriktiga – men pekade på att kommissionen borde ha tagit ett tydligare grepp om beskattningsfrågan.

– Det är synd att kommissionen inte var tydligare i att driva på regeringarna att se över skatterna på konsumenternas räkningar, sade han i ett uttalande.

Inga akuta krisåtgärder – ännu
Paketet presenterades mot bakgrund av stigande energipriser till följd av konflikten i Mellanöstern. Men kommissionen var tydlig med att dessa förslag inte är ett akutpaket – de var framtagna långt innan den senaste prisuppgången.

Energikommissionär Jørgensen underströk att situationen är allvarlig men att EU befinner sig i ett bättre läge än under energikrisen 2022. Andelen förnybar el har ökat kraftigt – andelen fossilfria källor i EU:s elproduktion beräknas ligga på runt 70 procent – och beroendet av rysk gas har minskat.

– Oavsett vad vi behöver göra måste det vara tillfälliga och riktade åtgärder, sade han.

Kommissionen diskuterar med G7-ländernas energiministrar och den internationella energiorganisationen IEA om eventuella kortfristiga åtgärder, bland annat möjligheten att frisläppa oljelager.

SMR – kärnkraftens nya form
En av de mer omdebatterade delarna av paketet är strategin för så kallade SMR – modulära minireaktorer, en ännu oprövad teknik.

Kommissionen vill att EU ska gå i täten för att utveckla gemensamma standarder, licenser och serieproduktion av tekniken. Målet är att de första SMR-reaktorerna ska vara i drift i EU i början av 2030-talet. Kommissionen planerar att via EU:s investeringsprogram InvestEU tillföra 200 miljoner euro för att avrisikera de första kommersiella enheterna.

Kommissionär Jørgensen medgav att tekniken ännu inte är bevisad i full skala men pekade på att traditionella kärnkraftsreaktorer kan ta 15 år att bygga – och att SMR-teknikens löfte är en snabbare driftsättning.

– Det finns tolv EU-länder som redan har kärnkraft, och ett antal ytterligare länder som uttryckt intresse, sade en EU-tjänsteperson. – Vi tvingar ingen. Det är medlemsländernas egna val.

Ribera underströk att kommissionen inte kan lägga sig i enskilda länders energimix – men att de länder som vill satsa på SMR bör ha förutsättningar att göra det gemensamt.

Energieffektivitet – stor potential, litet kapital
EU behöver investera ungefär 370 miljarder euro om året i energieffektivitet för att nå 2030-målen. I dag är investeringsgapet 170 miljarder per år.

Kommissionen lyfter fram att varje euro som investeras i energieffektivisering av byggnader ger tolv euro tillbaka i sparade energikostnader. Ändå är renoveringstakten av byggnader i EU-länderna bara runt en procent om året – hälften av vad som behövs.

Som ett led i paketet publiceras rekommendationer om att låsa upp privat kapital för energieffektivitet, med instrument som energiprestationskontrakt och närverk som ska ge hushåll och företag råd och finansiering samlat på ett ställe.

Till EU-toppmötet
Paketet ska diskuteras på EU:s toppmöte nästa vecka, där konkurrenskraft och energi redan stod på dagordningen. Kommissionen aviserade att ytterligare kortsiktiga åtgärder med anledning av prisoron i Mellanöstern kan komma inom de närmaste dagarna och veckorna. Elektifieringsstrategin, som ska ta ett samlat grepp om hur EU ökar elens andel av total energianvändning, kommer i maj.