EU knyter handels- och försvarsavtal med Australien – tullar för miljarder slopas

Avtalet med Australien är den tredje pusselbiten i vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar en "handelstrilogi" – efter avtalet med Mercosur i slutet av 2024 och med Indien i januari i år. EU har – med avtalen med Indien och nu Australien – lagt till nära två miljarder människor till sin frihandelsmarknad, med avtal som spänner över tre kontinenter: Latinamerika, Asien och Oceanien.

Avtalet med Australien kollapsade 2023 bland annat på grund av låsta positioner i jordbruksfrågorna. Det fick ny fart i ett handelsklimat där USA under president Donald Trump återinfört tullar mot allierade och använder handelspolitiken som utrikespolitiskt påtryckningsmedel.

– Det vi ser, i en alltmer oförutsägbar och osäker värld, är att länder längtar efter stabilitet och förutsägbarhet. Det är vad EU erbjuder, sade von der Leyen vid presskonferensen i Canberra.

Australien breddar
Australien har Kina som sin överlägset största handelspartner och har under senare år erfarit hur landet är berett att använda sin ekonomiska position som påtryckningsmedel. Tillgången till EU:s inre marknad med 450 miljoner konsumenter är ett sätt att bredda sin ekonomiska bas och förankra sig djupare i ett västerländskt samarbete.

– Det här är ett heltäckande, balanserat och kommersiellt meningsfullt avtal som sänker kostnaderna för australiensiska konsumenter och öppnar nya marknader för australiensiska producenter, sade den australiensiske premiärministern Anthony Albanese.

Handelsavtalets innehåll
Avtalet täcker varor, tjänster, investeringar, digitala flöden och hållbarhet. Australien har 27 miljoner invånare och är EU:s 22:a största handelspartner i varuhandel – men relationen är obalanserad. EU är Australiens tredje största handelspartner efter Kina och Japan. Enligt kommissionen svarar EU för knappt tio procent av Australiens totala handel medan Australien utgör ungefär en procent av EU:s.

Nästan alla tullar på EU:s varuexport till Australien avskaffas med avtalet, med undantag för vissa stålprodukter som lämnas utanför. Europeiska företag väntas spara omkring en miljard euro per år i tullavgifter redan från dag ett och EU:s export till Australien bedöms kunna öka med upp till en tredjedel under det kommande årtiondet. Enligt EU-kommissionens bedömning är det ett av de fyra handelsavtal EU ingått med störst omedelbar ekonomisk effekt, efter avtalen med Storbritannien, Indien och Mercosur.

Tjänstesektorn öppnas upp inom bland annat finansiella tjänster och telekommunikation. En del riktar sig till små och medelstora företag. (Se faktaruta för mer detaljer.)

För jordbrukssektorn är bilden mer komplex. EU har redan ett positivt handelsöverskott med Australien för livsmedelsprodukter och avtalet öppnar den australiensiska marknaden för ännu mer av EU-export – bland annat försvinner tullar direkt på vin, mousserande vin, choklad och ett flertal frukt- och grönsaksprodukter. Australien å sin sida har pressat på för bättre tillgång till EU:s marknad för kött, socker och mejeri. Några av svåraste förhandlingspunkterna enligt kommissionen handlade om nivåerna på dessa kvoter samt om geografiska beteckningar – rätten att använda skyddade produktnamn som prosecco, feta och parmigiano reggiano.

Öppnar för kritiska mineraler
Australien är en viktig producent av litium, mangan och sällsynta jordartsmetaller – material som är avgörande för batteritillverkning, försvarsteknologi och den gröna omställningen. EU är en stor användare men saknar inhemska tillgångar i nämnvärd utsträckning.

Avtalet förbjuder australiensiska exportrestriktioner på dessa material, öppnar för EU-investeringar i gruv- och förädlingssektorn och lägger grunden för gemensamma projekt. En stor del av litiumet från Australien förädlas i dag i Kina som alltmer använt sin dominerande position i dessa värdekedjor som geopolitisk hävstång. Frihandelsavtalet kan skapa gynnsammare ramvillkor för att på sikt förändra detta, men det kräver i slutändan investeringsbeslut från den privata sektorn.

– Vi är en stor producent. [EU] är en stor användare, sade Anthony Albanese, den australiensiske premiärministern.

von der Leyen presenterade fyra konkreta samarbetsprojekt kring kritiska råmaterial som ingåtts parallellt med avtalet: inom produktion av sällsynta jordartsmetaller, litium och volfram.

Säkerhets- och försvarspartnerskapet
Parallellt med frihandelsavtalet undertecknades ett säkerhets- och försvarspartnerskap, formellt signerat av EU:s högrepresentant Kaja Kallas och Australiens försvarsminister Richard Marles samt utrikesminister Penny Wong redan den 18 mars. Det är EU:s elfte sådana partnerskap.

Partnerskapet upprättar ett institutionellt ramverk för samarbete inom krishantering, maritim säkerhet, cybersäkerhet och motverkande av hybridhot som utländsk informationspåverkan. Det inbegriper även samarbete kring ny omstörtande teknik – däribland artificiell intelligens – samt rymdsäkerhet och icke-spridningsfrågor. Strukturen inkluderar dialoger på ledar- och ministernivå samt mer löpande samarbete på teknisk nivå.

Partnerskapet är inte juridiskt bindande. Det har dock förhandlats med mandat från EU:s ministerråd vilket ger det politisk tyngd.

Enligt Financial Times innebär det att australiensiska företag kan delta i EU:s försvarslåneprogram Safe och erhålla upp till 35 procent av värdet av försvarskontrakt.

EU-parlamentariker: ingen tid att förlora
I EU-parlamentet välkomnades avtalen av representanter från flera partigrupper. Den svenske Europaparlamentarikern Jörgen Warborn (M), som ingår i kristdemokratiska och konservativa EPP och är parlamentets handelsansvarige för Australien, framhöll avtalets geopolitiska timing.

– Att fördjupa banden med en pålitlig partner på andra sidan jordklotet ger stabilitet och förutsägbarhet i dessa geopolitiskt osäkra tider, sade Warborn.

Bernd Lange, ordförande för handelsutskottet och tillhörande socialdemokratiska S&D, betonade att processen nu bör gå snabbt.

– Det finns ingen tid att förlora: att bredda vårt nätverk av pålitliga partners är en ekonomisk och geopolitisk nödvändighet. Det är avgörande att EU-parlamentet och ministerrådet snart får säga sitt om det här frihandelsavtalet, sade Lange.

David McAllister, ordförande för utrikesutskottet och EPP-ledamot, lyfte fram säkerhetsdimensionen.

– Säkerhets- och försvarspartnerskapet mellan Australien och EU är ytterligare en milstolpe i våra förbindelser. Vi befäster vårt engagemang för Indo-Stillahavsregionen, sade McAllister.