2025 års viktigaste händelser – Europa attackeras från öst och väst

Europaportalens årskrönika över händelser i Europapolitiken inleds med en sammanfattning av de händelser som vi tror är betydelsefulla. Därefter följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna, månad för månad.

Under 2025 fick Europa en ny mäktig motståndare i en gammal allierad. USA:s nya högerpopulistiska amerikanska regering under ledning av president Donald Trump gjorde flera fientliga utfall och handlingar mot Europa och Europeiska Unionen. Syftet var att vinna olika fördelar på Europas bekostnad. 

Ekonomiska fördelar genom höjda tullar som fyller på statskassan och genom att tvinga fram köp av amerikansk energi och vapen. 

Politiska fördelar genom att utmåla den europeiska civilisationens snara undergång och försvaga EU-samarbetet med hjälp av så kallade europeiska patriotiska partier. Vidare försökte USA framtvinga lagändringar i EU för att gynna amerikanska företag. 

Territoriella fördelar genom fientliga amerikanska anspråk på Grönland, mot Danmark och Grönlands vilja, och upprepat stöd för den ryska aggressorns landanspråk i Ukraina. 

Vid ett historiskt skandalmöte i Vita huset förödmjukades den inbjudna gästen Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inför världsmedia av president Donald Trump och vice president J D Vance. Något liknande hade aldrig tidigare skådats.

USA slutade stödja Ukraina ekonomiskt och istället fick Ukraina ge USA andelar i framtida utvinning av det krigsdrabbade landets mineral- och energitillgångar. 

De amerikanska löftena om snar fred eller vapenvila i Ukraina infriades inte. Under Trumps sex första månader ökade istället de ryska luftangreppen mot Ukraina betydlig jämfört halvåret närmast före.

2025 tog Ryssland ytterligare 0,75 procent av Ukraina och ockuperade totalt 19,25 procent av landets yta.

De europeiska svaret för att skydda Ukrainas och egna intressen arbetades fram. Dels genom att ta fram en fredsplan och att bilda en “koalition av villiga", en grupp som växte från 15 till 35 länder under året. Till detta kom en allmän militär upprustning inom ramen för Nato och EU.

På östfronten fortsatte den ryska diktatorn och internationellt efterlyste misstänkte krigsförbrytaren Vladimir Putin att terrorisera människor i Ukraina med flera tiotusentals drönare och robotar. Bara under juli dödade Ryssland 286 civila och skadade 1388 civila personer. Samtidigt gick det trögt för Putin på slagfältet där ytterligare ukrainsk mark intogs till förmodat betydande mänskliga och militära kostnader. Flera nya sanktionspaket försvagade den ryska ekonomin tillsammans med ukrainska drönaranfall mot ryska energikällor och distribution. 

Ryska attacker riktades även mot EU/Nato där Polen vid ett tillfälle fick 19 ryska drönare på sitt territorium. Estlands luftrum kränktes demonstrativt av tre ryska stridsflygplan vid ett annat tillfälle. Båda händelserna fick Nato att agera.

Mot slutet av 2025 tog förhandlingarna mellan Ukraina, Europa, USA om villkor för vapenvila och framtida fred ny fart. Dessa möten beskrevs allt oftare som framgångsrika och produktiva. Trots vädjanden om vapenvila fortsatte Ryssland oavbrutet kriget mot Ukraina.

EU-länderna var fortsatt bland de främsta i världen när det gäller pressfrihet, demokrati, rättsstatlighet och låg korruption även om försämringar registrerades. 

Ungern, en konfliktsökande medlem i EU och en välkommen gäst i Moskva och Washington, fortsatte sin väg bort från unionen. Nu med demonstrationsförbud i HBTQ-frågor och ett utträde ur Internationella brottsmålsdomstolen, båda misstänkta brott mot EU-fördraget. Europaparlamentet krävde på nytt att landet skulle fråntas till rösträtt i EU:s ministerråd. Sverigedemokraterna var det enda svenska partiet som inte stödde kravet. Partiet gick även emot att EU skulle kunna stoppa utbetalningar av EU-stöd till länder som bryter mot rättsstatsprincipen.

Nya EU-lagar tillkom bland annat för att stärka pressfriheten och bekämpa korruptionen. De så kallade regelförenklingar för företag kring hållbarhetsrapportering fick stort medialt utrymme då de öppnade för en röstsamverkan mellan traditionell höger och ytterhögern. 

Samtidigt som det amerikanska tullkriget pågick blev handelsavtalen mellan EU och Mercosurländerna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay samt ett nytt handelsavtal med Mexiko klara för medlemsländernas och Europaparlamentets  godkännande, vilket dock flyttades över årsskiftet. Likaså blev ett ekonomiskt partnerskapsavtal med Indonesien klart efter nio års förhandlingar medan handelsförhandlingar med Indien fortsatte.

EU och Storbritannien fördjupade samarbetet med nya avtal.

Oroande klimat- och miljörapporter lades fram. Europeiska miljöbyrån angav att EU riskerade att missa 22 av sina 28 miljö- och klimatmål till 2030. En annan vetenskaplig analys över EU:s klimat- och miljöarbete angav att bara 21 procent eller 32 av 154 bindande och icke-bindande klimat- och miljömål var “på rätt spår”.

Vid årets början hade EU-kommissionen 43 pågående rättsutredningar riktade mot Sverige för bland annat bristande regelefterlevnad. Under året tillkom nya fall. Att Sverige var ett föredöme när det gäller rättsstat, ekonomi och Ukrainastöd hindrade inte att konflikter med EU uppstod, ofta genom medvetet svenskt agerande. Såsom ständigt förlängda gränskontroller mot grannländer, ökade utsläpp av klimatfarliga gaser och överdriven vargjakt. 

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA  2025

Här följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna i EU och Europa under 2025.

Januari – “förkrigstider”

Året inleddes med att EU-kommissionen varnade Trumpallierade Elon Musk för att hans planerade direktsändning på X med ledaren för tyska högerextrema AfD. Upplägget riskerade bryta mot EU:s nya digitala regler och ge AfD en orättvis fördel gentemot sina politiska motståndare inför ett parlamentsval.  

Sveriges nyligen avgående EU-kommissionär Ylva Johansson ansåg att landets inflytande i EU hade minskat.

– Absolut, det är min bild. Vi har förvånansvärt uselt inflytande i förhållande till vad vi borde ha, sade Johansson. Hon föreslog att svenska politiker och andra borde jobba med långsiktiga frågor som förenar. 

Till mångas förvåning gjorde den tillträdande amerikanska presidenten, högerpopulisten Donald Trump, liksom 2019, anspråk på danska Grönland. Trump hotade även Danmark, som avvisade kravet, med strafftullar om de inte gick med på att avsäga sig ön. Sverige, Tyskland och Frankrike uttalade sitt stöd till Danmark. Den dåvarande tyske förbundskanslern Olaf Scholz betonade att gränser inte får flyttas med våld.

Vid samma tillfälle sade Donald Trump att Natoländernas försvarsutgifter borde ligga på fem procent av BNP per år. 

Finlands statsminister uttalade sig positivt om EU-gemensamma försvarslån såsom Danmark gjort tidigare medan Sverige sade nej. Några veckor senare öppnade finansminister Elisabeth Svantesson (M), med hänvisning till världsläget, för att EU-lån ändå var en möjlighet: “– I det här läget tror jag inte att man ska utesluta någonting, sade hon. 

Med några dagars mellanrum deklarerade överbefälhavaren Michael Claesson att Sverige befann sig i förkrigstid och statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev läget som att “det är inte krig men det råder inte heller riktig fred”.

Till mångas bestörtning sade Donald Trump att han sympatiserade med den ryska ståndpunkten att Ukraina inte borde vara en del av Nato och att han “förstod deras känslor” kring det. 

Samtidigt framgick det att Trumps vallöfte om att avsluta kriget i Ukraina inom ett dygn inte varit seriöst och att siktet nu snarare var inställt på 100 dagar.  

Natofartyg började att bevaka viktiga undervattenskonstruktioner i Östersjön efter flera kabelbrott och misstänkt sabotage. Alla kabelbrott var dock inte sabotage.

Förra året blev det varmaste året som någonsin uppmätts, meddelade EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. För första gången översteg den globala medeltemperaturen 1,5 grader över förindustriell nivå.

För svensk del kom positiva nyheter när EU-domstolens generaladvokat föreslog EU-domstolen att helt underkänna EU-direktivet om tillräckliga minimilöner med hänvisning till att EU inte får besluta om löner i medlemsländerna. När domstolen sedermera i november kom med slutlig dom blev underkännandet dock begränsat till två specifika delar av direktivet. Det betyder att EU får fortsatt reglera levnads- och arbetsvillkor även om det kan beröra löner. Därmed var en långvarig tvist om olika lönebildningsmodeller i EU över för den här gången.

Från Storbritannien kom nyheten att det tidigare Brexitpartiet, högernationalistiska Reform UK, i en opinionsmätning hade blivit jämnstort med socialdemokratiska Labour och större än det konservativa Tory-partiet. 

EU och Mexiko, vars årliga handel uppgår till över 100 miljarder euro, presenterade ett uppdaterat frihandelsavtal med fler slopade tullar som följd. När avtalet väl godkänts antas EU:s export till Mexiko öka med 75 procent. 

Den ryska terrorbombningen i Ukraina, i strid mot internationell rätt, fortsatte som tidigare. Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, uppgav FN. Samtidigt gjordes den första stödutbetalningen G7-ländernas gemensamma låneinitiativ till Ukraina baserat på räntan på frysta ryska tillgångar. Sverige gav sitt dittills största militära stödpaket till Ukraina, värt 13,5 miljarder kronor. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslog att utländska styrkor skulle stationeras i landet för att tvinga Ryssland till fred. En vädjan som dock klingade ohörd i de europeiska huvudstäderna.

Februari – USA chockade Europa

I februari chockade USA:s ledning omvärlden och allierade med tullar, hårda angrepp på Ukrainas president och oönskade närmanden till Ryssland. I FN röstade USA med Ryssland mot Ukraina.

Vad som kan kallas det amerikanska tullkriget inleddes med att Donald Trump höjde tullarna för Kanada, Mexiko och Kina. Han hotade också att införa tullar mot EU, som exporterar 21 procent av sin totala varuexport till USA. Syftet var att tvinga fram politiska och ekonomiska eftergifter till USA från andra länder och samtidigt fylla på den amerikanska statskassan.  

Danmark och Tyskland ville se ett tydligt EU-svar medan andra var försiktigare. 

– Jag vill inte starta ett krig, jag vill starta förhandlingar, sade Finlands statsminister Petteri Orpo. Polens premiärminister Donald Tusk kallade situationen "en grym paradox" när allierade hamnar i konflikt under en tid av ryskt hot och kinesisk expansion.

USA aviserade inom kort de första tullhöjningarna riktade mot EU – 25 procent tull på stål- och aluminiumimport. EU lovade motåtgärder. 

Några veckor senare kom beskedet att USA även ska införa generella tullar på 25 procent på varuimport från EU och EU lovade på nytt motåtgärder. President Trump gick även till hårt angrepp mot EU som handelspartner och påstod, utan vidare bevisning, att unionen bildades "för att sabba för USA".

Donald Trump meddelade att han ville ha tillgång till Ukrainas sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till landet, något Ukraina även föreslagit. Samtidigt ville han att Europa skulle betala för de amerikanska vapen som gavs till Ukraina. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj öppnade för samtal med den ryske ledaren Vladimir Putin.

Inget Krim, inget Nato och inga USA-soldater på plats. Det blev USA:s nya försvarsminister Pete Hegseth första besked när han kom till Bryssel. Och dessa krav kom sedan att upprepas under året.

Samma dag meddelade Vita huset att Trump haft ett långt telefonsamtal med Putin och att omedelbara fredsförhandlingar var förestående.  

– Jag tror vi är på väg mot fred. President Putin vill ha fred, president Zelenskyj vill ha fred och jag vill ha fred, sade Donald Trump. 

I ett gemensamt uttalande från Frankrike, Tyskland, Polen, Italien, Spanien, Storbritannien och EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas senare på kvällen underströks att Europa måste vara en del av förhandlingarna och att Ukraina måste få "starka säkerhetsgarantier".

– Vi accepterar inte en uppgörelse utan oss, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen manade till krafttag och föreslog ett "massivt försvarspaket" och att påskynda Ukrainas anslutningsprocess till EU.

– Nu är det dags att flytta berg, sade von der Leyen.

Sex dagar efter telefonsamtalet mellan Trump och Putin hölls den 18 februari det första mötet mellan USA:s utrikesminister Marco Rubio och hans ryske motsvarighet Sergej Lavrov i Saudiarabien. 

Marco Rubio var efteråt övertygad om att Ryssland var "villigt att börja engagera sig i en seriös process" men att fred skulle innebära eftergifter från alla sidor.

– Jag tror att jag har makten att avsluta detta krig, sade Trump efter mötet.

Det amerikansk-ryska mötet fick Frankrikes president Emmanuel Macron att kalla till akut krismöte. En fråga var att placera ut europeiska trupper i Ukraina, ett förslag Macron väckt ett år tidigare. Parismötet visade dock att enigheten var större i frågan om militär upprustning i EU än i att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal. 

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) kallade till ett brådskande möte med riksdagspartierna. 

– I det här mycket allvarliga läget behöver vi i Sverige samlas och sluta upp bakom Ukraina, sade utrikesministern.

Donald Trump anklagade Ukraina, felaktigt, för att ha startat det ryska kriget.

– Ni borde ha avslutat kriget för tre år sedan. Ni borde aldrig startat det, sade presidenten till Ukraina från sitt residens Mar-a-lago.

Efter att statsminister Ulf Kristersson haft ett digitalt möte med andra europeiska ledare sade han att det var "fullt möjligt" för Europa att ersätta det amerikanska stödet till Ukraina. Kristersson lyfte fram tre huvudpunkter från mötet: fred genom styrka, att freden måste vara hållbar över tid och att fler länder snabbt måste rusta upp sina försvar.

Tidningen Politico listade upp 29 gånger som den menade att USA:s president Donald Trump under en månad gjort eftergifter gentemot Ryssland när det gäller Ukraina. 

På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina införde EU sitt 16:e sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattade skärpta sanktioner mot ryska banker, den ryska skuggflottan och förbud mot viss teknikexport.

USA:s vicepresident, högerpopulisten JD Vance, gick han till hårt angrepp mot de europeiska länderna vid ett möte i München.

– Hotet jag oroas mest över vad gäller Europa är inte Ryssland, Kina eller någon annan extern aktör. Det jag oroar mig för är hotet inifrån, sade Vance och kritiserade de chockade europeiska åhörarna för att ignorera folkets vilja, upphäva val, ignorera religionsfriheter och inte agera för att stoppa illegal migration. Elon Musk, blev extatisk och publicerade på X: ”Make Europe Great Again! MEGA, MEGA, MEGA.”

Enligt olika expertindex hamnade dock USA efter många europeiska länder när det gäller graden av demokrati och pressfrihet.

Den breda mitten i Europaparlamentet, kristdemokratiska och konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala Förnya Europa och de gröna sade i ett gemensamt uttalande att "Europa kan inte längre helt lita på att USA försvarar våra gemensamma värderingar och intressen".

När FN:s generalförsamling återigen tog ställning i skuldfrågan som man gjort flera gånger tidigare under det ryska angreppskriget mot Ukraina röstade USA och Ryssland tillsammans med flera så kallade skurkstater samt Ungern och Israel emot. 93 länder stödde resolutionen, 18 röstade nej och 65 avstod. Det var en dramatisk minskning från de 141 länder som stödde en liknande resolution för två år tidigare.

Februari avslutades med historiska skandalscener från Ovala rummet där den inbjudna gästen president Volodymyr Zelenskyj, som hade med sig ett mineralavtal, blev verbalt angripen och förödmjukad av president Trump och hans vice president Vance inför öppen ridå.  

Flera länder däribland Sverige uttalade efteråt sitt stöd till Ukraina och EU:s utrikeschef Kaja Kallas summerade: "I dag blev det klart att den fria världen behöver en ny ledare…”. 

Andra händelser i februari

USA:s beslut att omedelbart lägga ner biståndsmyndigheten USAID befarades ge negativa konsekvenser i Europa. Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) varnade för allvarliga konsekvenser, särskilt för stödet till Ukraina.

Sverige, Danmark, Finland, Österrike och Nederländerna röstade nej till en rekommendation till Europaparlamentet att ge kommissionen ansvarsfrihet för 2023 års budget på grund av fel i budgeten låg över acceptansgränsen för fel på 2 procent. 

En vetenskaplig analys över EU:s klimat- och miljöarbete gav resultatet att bara 21 procent eller 32 av 154 bindande och icke-bindande klimat- och miljömål är “på rätt spår”.

Antalet personer som för första gången sökte asyl i något EU-land minskade under januari och februari med 24 respektive 23 procent jämfört med samma månader 2024.

Mars – det europeiska svaret   

I mars började européerna att återhämta sig efter den inledande chocken med Donald Trumps nya presidentperiod. Tullar, försvarspolitik och Ukraina blev månadens huvudrubriker.

– Vi måste förvandla Ukraina till ett stålpiggsvin som är oätbart för potentiella inkräktare, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Uttalandet kom efter att ledare från Europa och Kanada möttes i London för att ta fram en fredsplan för Ukraina och skapa en "koalition av villiga" länder för att garantera och försvara en framtida fredsuppgörelse. Till Londonmötet kom 15 villiga länder, däribland fyra nordiska.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade att Ukraina var redo att arbeta snabbt för att få ett slut på kriget samtidigt som han beklagade mötet med president Trump med att det “gick inte som det var tänkt. Det är beklagligt att det blev så här. Det är dags att göra saker rätt.” 

Med samtliga riksdagspartier bakom sig kunde statsminister Ulf Kristersson ge Sveriges stöd till EU:s nya fempunktiga försvarsplan som antogs enhälligt av EU-toppmötet för att mobilisera närmare 800 miljarder euro genom nya budgetregler inklusive 150 miljarder euro i nya lån.

Den franske presidenten Macron öppnade för att låta Frankrikes kärnvapenarsenal skydda andra europeiska länder. Polens dåvarande president Andrzej Duda uppmanade USA att flytta kärnvapen till Polen i avskräckande syfte.

USA avbröt det för Ukraina så viktiga underrättelsesamarbetet som anses avgörande för landets bekämpning av ryska styrkor inklusive varningar mot inkommande robotar. Beslutet följde efter att Trump-administrationen tidigare också pausat militärt bistånd till Ukraina. 

En uppgift gjorde gällande att Donald Trump kunde komma att återkalla flyktingstatusen för 240 000 ukrainare som flytt till USA. 

Med några dagars mellanrum kom först uppgifter från Reuters om att USA ska se över möjligheterna att lätta på sanktionerna mot Ryssland till att de i stället ska utökas.

USA:s president Donald Trump sade att han inte kommer att försvara europeiska Nato-länder som inte betalar sin del av försvarsutgifterna.

Från Saudiarabien kom beskedet att Ukraina och USA efter förhandlingar kommit överens om att föreslå Ryssland en omedelbar 30-dagars vapenvila och att Ukraina är redo för direkta förhandlingar med Putin. USA lovade dessutom att återupptar sitt militära stöd inklusive underrättelsesamarbetet med Ukraina – en första framgång för Ukraina sedan Donald Trump tillträdde. Ryssland avvisade förslaget.

Kriget mellan Ukraina och Ryssland fortsatte i oförminskad styrka. Ukraina backade i ryska Kursk enligt uppgift på grund av USA:s avbrutna underrättelsestöd till Ukraina, vilket då skulle vara ett passivt men verksamt stöd för Ryssland från USA. Ryssland attackerade civila mål med drönare i miljonstäderna Kiev och Charkiv. Ukraina genomförde krigets hittills största drönarattack mot den ryska huvudstaden vilket fick samtliga flygplatser att stänga, även bostadshus uppges ha skadats.

När koalitionen av villiga länder åter möttes hade fler länder tillkommit och det var tydligt att medan Storbritannien och Frankrike förespråkade truppnärvaro i Ukraina, var andra mer försiktiga.

– Det finns allt från noll till 50 olika sätt att hjälpa till. Soldater på marken är bara ett sätt, sade Finlands president Stubb efteråt. Men inom kort sade sig fler, däribland Sverige, villiga att skicka trupp.

USA:s president Donald Trump misslyckades trots flera veckors upprepade telefonmöten och en serie politiska eftergifter att få med Rysslands diktator Vladimir Putin på en villkorslös vapenvila i 30 dagar. Ändå kallade Trump telefonsamtalet den 18 mars för "väldigt bra och produktivt". Efter samtalen skickade Ryssland in en ny våg av drönarattacker över ukrainska städer.

En opinionsundersökning i nio EU-länder visade att en majoritet oroar sig för att det kan bli krig de kommande åren och att Donald Trump är "Europas fiende".

Utan att ange orsak drog sig USA ur det internationella samarbete för att utreda Rysslands och andras krigsbrott i Ukraina.

Nya amerikanska förhandlingar om begränsad vapenvila mellan Ryssland och Ukraina inleddes i Saudiarabien med fokus på Svarta havet och energiinfrastruktur. Samtidigt fortsatte striderna och Ryssland genomförde omfattande drönarattacker mot Kiev och andra ukrainska städer

Vid det tredje toppmötet för "koalitionen av villiga" länder, som samlade 31 länder i Paris, antogs tre huvudspår: vikten av en stark ukrainsk armé, att bilda europeiska säkerhetsstyrkor – där de dock inte var eniga – och vikten av militär upprustning. 

En sammanställning av handeln mellan Ryssland och EU visade att EU bara under årets första kvartal importerade varor från Ryssland till ett värde av 8,7 miljarder euro, motsvarande 97 miljarder svenska kronor. Pengar som stärkte den ryska krigsekonomin.

Det amerikanska tullkriget mot EU sattes i verket i mitten av mars med 25-procentiga tullar på produkter som innehåller stål och aluminium. EU svarade med mottullar från 1 april. Men innan månaden var slut kom nya tullbesked från USA att biltullarna mot EU skulle höjas från 2,5 procent till 25 procent.

Donald Trump upprepade sina anspråk på Grönland. Krav som åter avvisades av Grönland och Danmark.

Andra händelser i mars

En granskning av EU:s revisorer visade att mångmiljardsatsningarna från EU:s coronafond bara delvis löst arbetsmarknadsproblemen i medlemsländerna. Endast fyra länder hade i stor utsträckning åtgärdat de problem som EU pekat ut. För hälften av de nationella reformerna saknades bevis på konkreta resultat. En annan revisionsutredning kring coronafonden visade att reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd inte följts och att vissa länder, i synnerhet Frankrike och Spanien, inte begärt tillbaka felaktigt utbetalda bidrag.

I elfte timman, innan det nyvalda tyska parlamentet tog plats, beslutade förbundsdagsledamöterna att godkänna ett mångmiljardspaket med nya klimat- och infrastruktursatsningar. Något som redan innan drev upp långa räntor i Europa samtidigt som tyska försvarsaktier rusade.  

EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter i EU undertecknade ett avtal som ska stärka fackföreningars och arbetsgivarorganisationers roll i utformningen av arbetsmarknads- och socialpolitik i EU.

Europaportalen avslöjade att EU-kommissionen har 43 pågående rättsutredningar riktade mot Sverige för bland annat bristande regelefterlevnad. 

Den svenska regeringens nya klimat- och skogspolitik fick kritik av OECD. Statliga Klimatpolitiska rådet sade, som ett år tidigare, att regeringens politik inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030. 

Från EU:s jordobservationsprogram Copernicus kom det dystra beskedet att mars 2025 blev den varmaste marsmånaden hittills i Europa.

Marine Le Pen från det franska högerextrema partiet Nationell samling fälldes för förskingring av EU-bidrag för motsvarande cirka 30 miljoner kronor och dömdes till fyra års fängelse och fem års förbud att kandidera i val. Domen, om den står sig efter överklaganden, innebär att hon inte kan ställa upp i presidentvalet 2027. Hennes efterföljande attacker mot domstolen föll inte i god jord enligt opinionsundersökning.

April – det amerikanska tullkriget 

EU-kommissionen presenterade en trepunktsstrategi för att möta nya amerikanska tullar: att försöka förhandla med USA, att öka handeln med andra länder och att fördjupa EU:s inre marknad. 

– Vi kommer att svara gemensamt i EU, sade statsminister Ulf Kristersson och tillade att EU och Sverige står väl rustat inför president Donald Trumps tullar.

Några dagar senare annonserade USA nya tullar mot stora delar av världen, undantaget Ryssland och Belarus. EU:s varuexport till USA skulle drabbas av 20 procents tullar, som efter bara 13-timmars verkan sänktes av Trump till 10 procent för 90-dagar, förutom redan beslutade 25-procentiga biltullar och 25-procentiga tullar mot varor som innehåller stål-och aluminium. EU utlovade och förberedde motåtgärder.  

USA:s president Donald Trump avvisade EU:s erbjudande om nolltullar på industrivaror och krävde istället att EU skulle köpa amerikansk energi för 350 miljarder dollar för att undvika de nya tullarna. Beloppet var ett oblygt försök från Trump sida för att kompensera ett varuhandelsunderskott mellan USA och EU på 157 miljarder euro med mer än det dubbla beloppet.

EU-länderna pausade sina tullar mot den amerikanska stål- och aluminiumtullen i 90 dagar. 

Summa summarum: USA införde tre tullar mot EU medan EU den 10 april pausade sin hittills enda svarstull i 90-dagar. 

En grupp på 50 republikanska och demokratiska senatorer föreslog ett sanktionspaket som skulle drabba Ryssland och länder som köper dess olja om Putin vägrar att delta i seriösa förhandlingar om vapenvila.

Natos generalsekreterare Mark Rutte sade efter försvarsalliansens utrikesministermöte i Bryssel att Nato fortfarande ser Ryssland som "det största hotet mot alliansens säkerhet" och att Ukrainas väg mot Nato-medlemskap är "oåterkallelig".  

– Vi kommer att veta tillräckligt snart, inom veckor, inte månader, om Ryssland är seriöst med fred eller inte. Jag hoppas de är det, sade USA:s utrikesminister Marco Rubio efter Natomötet.

En ny rysk terrorattack riktad mot civila ukrainare i ett bostadsområde dödade nio barn och 11 vuxna. Att använda kraftfulla vapen mot mål utan militär närvaro uppvisar en total likgiltighet för civila, sade FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter Volker Türk och tillade att det skulle kunna handla om krigsbrott.

En vecka senare kom nästa ryska terrorattack mot civila där ryska robotar slog ner i den ukrainska staden Sumy och minst 34 personer dödades och 117 skadades. EU:s utrikesministrar fördömde attacken.

– Vi måste konstatera att [Ryssland] fortsätter kriget med en ofattbar brutalitet, sade Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger. En amerikansk reaktion på Sumyattacken uteblev.

Ytterligare en vecka senare kom uppgifter om att USA lagt fram “ett sista erbjudande” till Ukraina som i mångt och mycket ger den ryske diktatorn det han vill ha av Ukraina för att sluta fred. Detta är ett upplägg som USA kommer att återkomma till under året.   

EU:s utrikeschef Kaja Kallas konstaterade USA:s ovilja att pressa Ryssland.

– De har verktyg i händerna att använda, faktiskt, för att pressa Ryssland. De har inte använt de verktygen, sade hon och ifrågasatte det amerikanska agerandet.

Ukrainska och europeiska företrädare presenterade ett eget förslag till fredsavtal för Ukraina som beskrevs som den mest samordnade diplomatiska insatsen för att stoppa kriget sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Motförslaget innehöll bland annat krav på "robusta säkerhetsgarantier" där USA ingår med ett "artikel 5-liknande avtal". Ståndpunkterna i förslaget kommer sedan att upprepas under året.

För första gången sedan skandalmötet i Vita huset möttes Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump öga mot öga i ett samtal i Rom i samband med påve Franciskus begravning. Enligt amerikanska företrädare en ”mycket produktiv diskussion”. 

Dagen efter uttryckte Donald Trump en växande frustration över Rysslands fortsatta attacker mot Ukraina samtidigt hävdade han att en fredsuppgörelse fortfarande är inom räckhåll.

– Jag vill att Putin slutar skjuta, sätter sig ner och skriver under ett avtal, sade Trump.

Andra händelser i april

EU-länderna beslutade att pausa vissa hållbarhetskrav för företag mellan ett och två år.

EU-kommissionen beslutade att företrädare som reser till USA ska ha tillfälliga telefoner och enkla datorer för att undvika spionage. Åtgärden har tidigare använts för resor till Kina och Ukraina.

De amerikanska internetjättarna Apple och Meta fick böta motsvarande fem miljarder respektive två miljarder kronor för att de på olika sätt försökt att begränsa kunder och andra företags rättigheter och valmöjligheter kopplade till deras internettjänster.  

Ett omfattande strömavbrott lamslog stora delar av Spanien och Portugal under 16 timmar. Först visste man inte orsaken till avbrottet, senare framkom att det sannolikt var en kombination av programmeringsfel, dålig planering och otillräcklig elförbindelse för backup via Frankrike. 

Ungern beslutade, i strid mot EU:s regler, att begränsa demonstrations- och mötesfriheten i samband med Pride och andra hbtqi-evenemang. 20 EU-länder uttryckte senare en "djup oro" över Ungerns nya lagstiftning och uppmanade EU-kommissionen att vidta åtgärder.

– Mötesfriheten är en grundläggande rättighet. Den måste skyddas och upprätthållas i alla lägen, sade EU:s justitiekommissionär Michael McGrath.

Ungern beslutade att lämna Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Domstolens uppgift, som stöds av bland andra EU, är att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten, brott mot krigets lagar. Det ungerska beslutet kan strida mot EU-fördraget som kräver att medlemsländer "aktivt och förbehållslöst" stödjer unionens utrikes- och säkerhetspolitik. 

EU-domstolen förbjöd Malta att sälja medborgarskap, som även ger EU-medborgarskap, i utbyte mot investeringar, så kallade gyllene pass.  

En analys från EU:s revisionsrätt prognostiserade att EU sannolikt missar sitt mål att 20 procent av världens halvledare ska tillverkas i EU senast 2030 – snarare blir det knappt 12 procent menade revisorerna. 

Maj 

USA:s president Donald Trump godkände export av militär utrustning värd 50 miljoner dollar till Ukraina efter att ett mineralavtal undertecknats mellan länderna där USA delar vinster från framtida försäljning av ukrainska mineral- och energireserver. Mineralavtalet framstod som betryggande för Ukraina sade en svensk expert efteråt.

EU-kommissionen presenterade en plan för att helt avveckla unionens import av rysk energi senast 2027. Ett drygt halvår senare blev lagstiftarna, Europaparlamentet och ministerrådet överens om detaljerna. I uppgörelsen lovade även EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag om att senast 2027 fasa ut importen av rysk olja.

Efter att först ha misslyckats med fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24-timmar och sedan med en 30-dagar vapenvila inom Trumps första 100 presidentdagar lanserade USA vice president J D Vance ett tredje upplägg, utan tidsfrister, för att få slut på kriget i Ukraina där parterna själva ska ta större ansvar.

Dagen efter krävde USA:s president Donald Trump åter ett "ovillkorligt" eldupphör i Ukraina under 30 dagar. 

I den ukrainska staden Lviv möttes ministrar från närmare 20 europeiska stater att ge sitt politiska godkännande för en specialdomstol, inom ramen för Europarådet, för att när det blir möjligt åtala Rysslands diktator Vladimir Putin och andra högt uppsatta tjänstemän och politiker för så kallat aggressionsbrott mot Ukraina.  

Därefter möttes ledarna för Frankrike, Polen, Tyskland, Storbritannien och president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. Under besöket föreslog de en 30 dagar lång ovillkorlig vapenvila och Zelenskyj sade sig redo att möta Putin några dagar senare i Turkiet, något Putin hade öppnat för. Men när det kom till kritan uteblev Putin.

Enligt medierapporteringen gick det amerikanska vapenvileförslaget ut på att ge Ryssland rådighet över de cirka 20 procent av Ukraina som landet olagligt ockuperar, inklusive ett direkt amerikanskt erkännande av ukrainska Krim som ryskt område samt upphävda amerikanska sanktioner mot Ryssland. 

EU-länderna antog det 17:e sanktionspaketet mot Ryssland, det andra av fyra sanktionspaket som kommer att antas under året. Sanktionerna i maj riktade sig särskilt mot den ryska skuggflottan och oljeindustrin.

Donald Trump hävdade att Ryssland och Ukraina "omedelbart" skulle inleda fredsförhandlingar, men signalerade också att USA inte kommer agera medlare. Samtidigt meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att ett högnivåmöte mellan Ukraina, Ryssland, USA, EU och Storbritannien övervägs.

President Trump sade enligt mediauppgifter till europeiska ledare att Putin inte var redo att avsluta kriget i Ukraina. Trots europeiska ledares påtryckningar avböjde Trump att införa nya sanktioner mot Ryssland.

Den ryska krigsterron fortsatte med den hittills största attacken mot ukrainska städer där 367 missiler och drönare som träffade 30 städer. Minst tolv personer dödades och dussintals skadades.

Som en reaktion på den fortsatta ryska terrorn hävde USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike de kvarvarande restriktioner på hur långt in i Ryssland Ukraina får använda de långdistansrobotar som länderna tillhandahåller. 

Ryska försvarsministeriet meddelade att de skjutit ner nästan 300 ukrainska drönare i tretton ryska regioner, enligt ukrainska uppgift inriktade på ryska flygplatser.

EU-kommissionen föreslog att unionen förberedde mottullar som kan sättas in i fall att de pågående förhandlingarna med USA inte gav ett acceptabelt resultat. EU-listan över möjliga tullar var 218-sidor lång men ändå betydligt mindre i värde än motsvarande amerikanska tullar.

EU:s handelsministrar uttryckte i mitten av maj försiktig optimism om att nå en förhandlingslösning för att minska eller ta bort de amerikanska tullarna som infördes i april. 

Den amerikanske presidenten Donald Trump hotade plötslig EU med 50-procentiga tullar från 1 juni på alla varor. Uttalandet fick omedelbar effekt på finansmarknaderna. Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa lät meddela att EU inte kommer att vika sig. Två dagar senare förlängde Trump fristen på nya tullhotet till den 9 juli.

Flera EU-regeringar uppmanade kommissionen att snabbt förhandla fram en handelsuppgörelse med USA för att undvika Donald Trumps hot om 50-procentiga tullar. Italien, Frankrike, Spanien, Irland och Belgien ville alla undvika konfrontation.

Andra händelser i maj

Tyska säkerhetstjänsten BfV meddelade att de klassar Alternativ för Tyskland (AfD), som fick 21 procent av rösterna i valet, som "bekräftat högerextremistiskt", en politisk position som strider mot konstitutionen. Några dagar senare tog man tillbaka sin nya klassifikation av partiet i väntan på en domstolsprocess.

Pressfriheten i Europa fortsatte att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappade sin tredjeplats i världsrankingen.

Vid en och samma dag stämde EU-kommissionen Sverige till EU-domstolen i två olika fall - både kopplade till påstådda brister i svensk EU-rätt.  

Europa har nu det lägsta antalet liberala demokratier sedan Berlinmurens fall, enligt V-Dem-institutet. Georgien, Belarus och Storbritannien har under det senaste året nedgraderats på det Göteborgsbaserade forskningsinstitutets demokratiskala.

– Den globala vågen av autokratisering har pågått i 25 år och visar inga tecken på att avta, konstaterade rapportförfattarna.

EU-domstolen beslutade att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt EU:s offentlighetsprincip måste lämna ut sina SMS-meddelanden som skickats till läkemedelsföretaget Pfizer angående inköp av coronavaccin. Därmed ogiltighetsförklarades kommissionens beslut att inte lämna ut meddelandena och deras påståenden att de av journalisten beskrivna meddelandena inte fanns. 151 journalister skrev i ett öppet brev till EU-kommissionen att de måste skärpa sig när det gäller att följa offentlighetsprincipen och rätten att få tillgång till EU-handlingar. Dagens offentlighetsprincip kom till under det svenska EU-ordförandeskapet 2001 och är ett konkret exempel på svensk EU-påverkan.

EU och Storbritannien förnyade samarbetet med en rad omfattande avtal som undertecknades vid ett historiskt toppmöte i London. Ledarna beskrev överenskommelserna som "ett nytt kapitel" i relationen efter brexit.

I Rumänien blev den oberoende borgmästaren i Bukarest, Nicușor Dan, överraskande landets nya president efter att ha vänt ett betydande underläge från första valomgången. I Rumänien har presidenten viktiga befogenheter och företräder landet på EU-toppmöten. Valet var en nytagning av ett tidigare presidentval från hösten 2024 som ogiltigförklarades efter anklagelser om rysk påverkan.

I en intervju i Politico sade Manfred Weber att hans EPP-partigrupp, där svenska moderater och kristdemokrater ingår, hade ett enormt mandat att leverera högerpolitik, men måste göra det utan att begå samma misstag som Tysklands konservativa gjorde på 1930-talet när de gjorde det möjligt för Adolf Hitler att komma till makten.

– Med tanke på min tyska historia med Weimar och naziregimen var det verkliga historiska misstaget att ge högerextrema politiker [formell] makt, och det är för oss den röda linjen, sade han. 

Nio EU-länder, ledda av Danmark och Italien, krävde att Europadomstolen för mänskliga rättigheter ska ändra sin tolkning av Europakonventionen. Syftet var bland annat att göra det enklare för länder att utvisa utländska medborgare som begått brott.

Mer än 320 civilsamhällesorganisationer, däribland svenska Civil Rights Defenders, uppmanade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att vidta brådskande åtgärder mot ett nytt ungerskt lagförslag som enligt dem hotar oberoende medier, civilsamhällesorganisationer och rättsstatsprincipen. Även EU-byrå för grundläggande rättigheter, FRA, uttryckte en “djup oro” över den senaste lagstiftningsutvecklingen i Ungern som kan begränsa civilsamhällesorganisationer möjligheter att verka.

Betydligt fler svenskar (83%) än EU-medborgare i genomsnitt (64%) ansåg i en opinionsundersökning av Eurobarometern att människor i EU har mycket gemensamt. Svenskar är också mer optimistiska (75%) om EU:s framtid än EU-medborgarna i gemen (62%).

Maj var den näst varmaste majmånaden globalt sedan mätningarna började. Temperaturen låg 1,40°C över förindustriell nivå vilket bröt en 21-månaders period med temperaturer över 1,5-gradersgränsen.

EU-kommissionen släppte en prognos för hur väl klimatmålen till 2030 nås baserat på EU-ländernas sammanlagda bedömningar. Här finns två olika utsläppsmål för två olika tidsperioder, ett för EU och ett för enskilda länder. EU uppskattades nästan nå sitt mål om 55 procent utsläppsminskning och väntas landa på 54 procent. EU-ländernas så kallade ESR-mål på 40 procent, når sannolikt 38 procent. 13 länder väntas uppfylla sina mål medan 14 länder däribland Sverige gör det inte. En viktig förklaring till att Sverige sannolikt inte når sitt utsläppsmål i EU är att regeringen antagit en politik som ökar utsläpp av växthusgaser. 

Juni

I vad som beskrevs som den militärt mest framgångsrika ukrainska drönarattacken mot Ryssland uppgavs att över 40 ryska bombplan blivit skadade på olika flygplatser i Ryssland. Putin talade med Trump om vedergällning.

Under ett möte i Turkiet presenterade Ryssland sin långa kravlista för fred i Ukraina, flera helt otänkbara för Ukraina.

I den största ryska nattliga drönarattacken sedan det storskaliga invasionskriget inleddes för över tre år sedan, genomförde Ryssland ett massivt drönarangrepp mot ukrainska samhällen som dödade och skadade flera personer. 479 drönare hade uppskattningsvis skjutits ner. Samtidigt uppgav president Volodymyr Zelenskyj att en USA-leverans av 20 000 robotar, särskilt avsedda för att slå ut drönare, hade uteblivit.

Natochefen Mark Rutte varnade för att Ryssland kan vara redo att attackera alliansen inom fem år. Det blev ett budskap han senare skulle upprepa.

– Ryssland kan vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år. Vi får inte lura oss själva, vi befinner oss alla på östflanken nu, sade Rutte. 

Den svenska finansministern Elisabeth Svantesson var inne på samma tema i en amerikansk tidningsintervju. Hotet från Ryssland handlar "om liv och död", sade hon. "Jag vill inte att mina barnbarn ska tala ryska."

Under G7-toppmötet i Kanada uttryckte USA:s president Donald Trump motstånd mot att införa nya sanktioner mot Ryssland med hänvisning till att det kostade USA pengar, “en enorm summa pengar”.  Han sade också att det var ett "stort misstag" att utesluta Ryssland från G8 (nu G7) efter landets annektering av Krim 2014. Trots Trumps motstånd hävdade Frankrikes president Emmanuel Macron att han fortfarande trodde att Washington kunde komma att stödja starkare sanktioner mot Ryssland.

EU och Kanada ingick ett försvars- och säkerhetspartnerskap inom allt från militär rörlighet och cyberförsvar till gemensamma investeringar i försvarsindustrin.  

Natos 32 medlemsländer enades i Haag om en historisk upprustning. Senast 2035 ska länderna årligen investera fem procent av sin BNP i försvar och säkerhet, inklusive utgifter för militärt Ukrainastöd. Spanien sade, som enda land, att de nöjde sig med en försvarsbudget på 2,1 procent av BNP.

Ryssland genomförde i slutet av juni sin dittills mest omfattande terrorattack mot Ukraina sedan krigets början. Över 530 robotar och drönare avfyrades i en attack som enligt Kiev syftade till att nöta ut landets luftförsvar. President Zelenskyj vädjade om fler luftvärnssystem från väst.

EU förberedde nya handelssamtal med USA och varnade för snabba motåtgärder om president Trump genomförde sina tullhot. EU-kommissionen uttryckte ett starkt missnöje över Trumps höjning av ståltullarna till 50 procent.

EU var enligt uppgift berett att erbjuda USA tillfälliga tullar på 10 procent på all europeisk export till landet. Samtidigt hotade USA med ytterligare 20 procents tullar om inget handelsavtal nås, utöver de rådande bastullarna på 10 procent.

Andra händelser i juni

I vad som var Polens jämnaste presidentval sedan kommunismens fall, vann högerpopulisten Karol Nawrocki över Warszawas liberale borgmästare Rafał Trzaskowski. Den polska presidenten har vetorätt över lagstiftning som parlamentet antar – en avgörande befogenhet i det djupt polariserade politiska landskapet. För att kringgå ett presidentveto krävs en kvalificerad majoritet på 60 procent i parlamentet

EU-kommissionen presenterade sin analys över medlemsländernas ekonomiska och sociala utveckling. Enligt kommissionens kritik var Sverige bland annat inte i fas med EU:s klimatmål för 2030, bostadsmarknaden var för oreformerad och hushållens skulder för höga. Även brister inom utbildningsväsendet togs upp.

Statistiska centralbyråns årliga och stora opinionsundersökning om synen på det svenska EU-medlemskapet visade nya historiska rekordnivåer av EU-stöd, där drygt 64 procent var för och drygt 11 procent var emot. Intresset för att införa euron minskade för första gången sedan 2020 till 32 procent medan nästan 50 procent sade nej. Enligt den senaste Eurobarometern sade sig 53 procent av de tillfrågade svenskarna personligen vara för, och 41 procent emot, att Sverige går med i valutaunionen.

Efter flera års påpekanden att Sverige inte korrekt ha införlivat EU:s regler om den europeiska arresteringsordern i nationell lagstiftning stämde EU-kommissionen Sverige vid EU-domstolen.  

Den ungerske premiärministern Viktor Orbáns försök att med en ny lag förbjuda Pride i Budapest fick motsatt effekt när rekordmånga tog till gatorna i en manifestation för hbtq-personers rättigheter och demokratiska friheter. Paraden drog till sig stor internationell uppmärksamhet. Polisen avstod senare att vidta åtgärder mot demonstranterna.

Förmågan att binda koldioxid i skog och mark i EU-länderna rapporterades ha försvagats med 30 procent det senaste decenniet på grund av äldre skogar, ökad avverkning och klimatrelaterade störningar som bränder och torka, vilket hotade klimatmålet för 2030, enligt Europeiska miljöbyrån.

Antalet så kallade irreguljära gränsövergångar till EU-länderna minskade med 20 procent till 75 900 migranter under första halvåret 2025 jämfört med samma period i fjol.

Metoden där kriminella använder ungdomar för sprängningar fanns i flera EU-länder. En undersökning från SVT placerade Sverige på andra plats efter Nederländerna i flest sprängningar under första halvåret 2025.

Solenergi var i juni den enskilt största källan till el i EU för första gången någonsin, med 22,0 procent av den totala produktionen. Under andra kvartalet kom 54,0 procent av EU:s el från förnybara källor.

Juli – tullavtal med USA

Danmarks statsminister Mette Frederiksen, vars land precis tagit över ordförandeklubban i ministerrådet från Polen, sade att EU måste vara redo att fylla eventuella luckor i stödet till Ukraina om USA minskar sitt engagemang. Hon framhöll även att EU, oavsett USA:s agerande, måste påskynda sin egen vapenproduktion för att kunna försvara sig självt och se stödet till Ukraina som en del av Europas egen upprustning.

USA stoppade delar av utlovade vapenleveranser till Ukraina med hänvisning till krympande vapenlager. President Volodymyr Zelenskyj meddelade samtidigt att Ukraina sökte utökat samarbete med EU-länder om gemensam vapenproduktion.

Ryssland genomförde sin dittills största terrorattack mot Ukraina. Attacken med över 500 drönare riktades främst mot huvudstaden Kiev och kom två dagar efter att USA stoppat leveranser av viktiga luftvärnsrobotar. Anfallet skedde även timmar efter ett resultatlöst telefonsamtal mellan USA:s president Donald Trump och den ryske diktatorn Vladimir Putin.

USA:s president Donald Trump lovade, efter ett telefonsamtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, att skicka mer vapen till Ukraina. Det skedde bara dagar efter att USA stoppat viktiga vapenleveranser. 

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fällde Ryssland som ansvarigt för grova och systematiska människorättsbrott i Ukraina från 2014 fram till september 2022. Bland de fastställda brotten fanns urskillningslösa militära attacker, summariska avrättningar av civila och tillfångatagna soldater, tortyr, tvångsarbete samt olagliga frihetsberövanden. Europadomstolen påpekade i sitt utslag den "flagranta nonchalans" som Ryssland visat för den internationella rättsordningen.

USA:s president Donald Trump meddelade att landet skulle skicka Patriot-luftvärnssystem till Ukraina bara om EU betalade. En överenskommelse gjordes mellan Nato och USA om att ge Ukraina tillgång till ”massiva mängder av militär utrustning”. Sverige var ett av Natoländerna som sade sig vara villigt att betala.

Donald Trump hotade att införa 100-procentiga tullar på ryska varor om Ryssland inte gick med på ett fredsavtal inom 50 dagar.

EU-länderna fördömde vad de kallade för Rysslands systematiska hybridkampanjer i EU för att underminera säkerhet och demokrati i unionen. Kampanjerna omfattade cyberattacker, sabotage, desinformation och fysiska attacker. 

Donald Trump förkortade Rysslands tidsfrist för att nå en vapenvila i Ukraina från 50 till 10–12 dagar. Presidenten uttryckte besvikelse över fortsatta attacker mot civila i Ukraina trots Vladimir Putins tal om fred.

18 medlemsländer, ej Sverige, anmälde att de ville låna sammanlagt minst 127 miljarder euro av de 150 miljarder i europeiska försvarslån (Safe) som EU satt upp. Samtidigt visade en ny opinionsmätning folkligt stöd för ökad upprustning i Europa.

Sedan president Donald Trump återvände till Vita huset i januari hade Ryssland mer än fördubblat antalet drönare och missiler som avfyrats mot Ukraina. Under Trumps första sex månader som president uppgav BBC att 27 158 ryska attacker genomförts mot Ukraina jämfört med 11 614 attacker under Bidens sista halvår.  

Enligt en FN-rapport dödade Ryssland 286 civila och skadade 1388 civila personer i Ukraina under juli. Sedan Ryssland inledde sitt illegala krig mot Ukraina 2022 har de dödat 13 883 civila, inklusive 726 barn, och skadat 35 548 civila, inklusive 2 234 barn.  

Ett enat och stridsberett EU. Det var det samlade budskapet efter att EU-ländernas handelsministrar hållit krismöte i Bryssel mot bakgrund av att USA hotat att införa 30-procentiga tullar på de flesta varor från EU från augusti.

På en golfklubb i Skottland kom EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump muntligen överens om att USA ska ha en generell tull på 15 procent på EU-varor medan EU ska sänka eller ta bort sina tullar för amerikanska varor. EU ska köpa amerikansk energi för 750 miljarder dollar på tre år och europeiska företag förväntas investera 600 miljarder dollar i USA:s ekonomi. Inga amerikanska motköp eller investeringar i EU ingick i avtalet. Några veckor senare kom det första skriftliga underlaget där uppgörelsen beskrevs som ett “engagemang för rättvis, balanserad och ömsesidigt fördelaktig handel och investeringar”.

Överenskommelsen möttes av en våg av kritik från flera tunga aktörer. Frankrike kallade avtalet för en "underkastelse", Tyskland varnade för "betydande skada" och flera industrisektorer förbereder sig på en dyr nota. Andra kritiker pekade på att uppgörelsen stred mot de grundläggande principerna i det multilaterala handelssystemet inom WTO då EU beviljar tullförmåner till endast ett land, USA, utanför ett formellt frihandelsavtal.

Andra händelser i juli

En ny stor opinionsundersökning visade att en överväldigande majoritet av européerna såg klimatförändringarna som ett allvarligt problem.  

För sjätte året kom EU-kommissionens rättsstatsrapport som syftar till att upptäcka och förebygga problem som hotar rättsstaten i medlemsländerna. Den visade att endast 57 procent av förra årets rekommendationer hade genomförts helt eller delvis. Att medlemsländerna inte följde rekommendationerna bekräftades senare i en fristående undersökning. I kommissionens rapport fick Sverige både ris och ros och bland annat kritik mot att systemet med politiskt tillsatta nämndemän inte levde upp till europeiska normer för rättsväsendets oberoende. 

Det misstroendevotum i Europaparlamentet som var menat att avsätta kommissionsordförande Ursula von der Leyen och därmed EU-kommissionen i sin helhet blev istället en framgång för von der Leyen. Jämfört med när hon valdes ett år tidigare hade andelen röster mot henne minskat från 40 procent till 32 procent. 

“En budget för en ny era”. Så beskrev kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förslaget till en ny flerårsbudget på närmare 2 000 miljarder euro för åren 2028–2034. Därmed började en över två år lång och sannolikt högljudd dragkamp mellan unionens olika ekonomiska intressen kring en budget som ska antas senast i december 2027.

Sydkorea blev det första asiatiska land som anslöt sig till EU:s stora forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Avtalet gav koreanska forskare tillgång till medel på samma villkor som EU-länder inom programdelen för klimat, hälsa och digitalisering. Sydkorea kommer även att bidra finansiellt till programmet.

Ukrainas parlament röstade för en kontroversiell lag som kraftigt beskar oberoendet för landets specialiserade antikorruptionsmyndigheter, Nabu och Sapo. Beslutet ledde till både inrikes- och internationell kritik och två dagar senare lovade president Volodymyr Zelenskyj att ta fram ett nytt lagförslag. En vecka senare beslutade Ukrainas parlament att återställa oberoendet för landets antikorruptionsmyndigheter. Några månader senare avslöjade myndigheterna omfattande misstänkt korruption i miljardklassen långt upp i statsledningen.

Augusti – Alaskamötet

Ryssland inledde augusti med den dittills dödligaste terrorattacken mot den ukrainska huvudstaden Kiev. Minst 31 människor dödades och över 150 skadades.

Vladimir Putin och Donald Trump kommer att träffas på en ännu hemlig plats (Alaska), meddelade Kreml dagen efter att Trumps sändebud, Steve Witkoff, träffat Putin i Moskva.

Polens premiärminister Donald Tusk sade att det fanns tecken på en möjlig vapenvila mellan Ryssland och Ukraina.

Donald Trumps senaste så kallade tidsfrist (för Putin) löpte ut utan vidare konsekvenser.

Inför Alaskamötet välkomnade EU-länderna Trumps initiativ att försöka få slut på det ryska kriget. Samtidigt ställde de upp ett antal principer och krav som måste uppfyllas, som att ingen uppgörelse får ske utan Ukrainas medverkan.

I en summering av Trumps fredsförsök konstaterades: många bud men ingen fred.

Efter att president Donald Trump med stora hedersbetygelser tog emot den internationellt efterlyste krigsförbrytaren Vladimir Putin i Alaska väntade ett uppföljningsmöte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare i Vita huset. I ett uttalande dagen innan Zelenskyjmötet lade Trump ansvaret för eventuell fred på det angripna Ukraina och betonade att landet kunde glömma både Krim och Nato.

– Ukrainas president Zelenskyj kan avsluta kriget med Ryssland nästan omedelbart, om han vill, eller så kan han fortsätta att kämpa, sade Trump.

Efter mötena i Vita huset sade Zelenskyj att det varit ett “viktigt steg mot att avsluta kriget”.

Vladimir Putin och hans ryska regim är ”ett rovdjur som har behov av att fortsätta äta”, sade president Emmanuel Macron i en intervju med fransk tv efter toppmötet i Washington.

– Vi får inte vara naiva. Ett stort troll står utanför vår dörr, sade Emmanuel Macron. 

Dagen efter Washington möttes 31 länder i "de villigas koalition" under brittisk-fransk ledning. Inför uppgiften om ett nära förestående möte (som inte blev av) mellan Rysslands Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, tillsattes arbetsgrupper för att ta fram förslag på säkerhetsgarantier för Ukraina.  

Statsminister Ulf Kristersson (M) betonade att svenska säkerhetsgarantier bara skulle ges om omständigheterna var de rätta. 

– Vi vill vara med men det måste ske under former som är trygga, säkra och där man vet vad man ger sig in på, sade Ulf Kristersson.

USA:s president Donald Trump sade att han är beredd att införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland om de inte gick med på en vapenvila.

Ryska bomber skadade EU-delegationens kontor i den ukrainska huvudstaden Kiev och utlöste en våg av fördömanden från EU-politiker och krav på skärpta åtgärder mot Ryssland.

Det militära stödet till Ukraina minskade kraftigt de senaste månaderna, trots införandet av Natos så kallade Purl-initiativ där länder, däribland Sverige, betalade för amerikanska vapen som levereras till Ukraina. Jämfört med det månatliga genomsnitt under första halvåret 2025 minskade de militära anslagen med 43 procent under juli och augusti.

EU-kommissionen beslutade att stoppa EU:s mottullar på amerikanska varor, samtidigt som USA:s tullar på 15 procent infördes på europeiska varor den 7 augusti. Tysklands finansminister Lars Klingbeil sade att EU hade varit för svagt under handelsförhandlingarna med USA och att det borde bli starkare.

USA:s president Donald Trump hotade med "substantiella" nya tullar och exportrestriktioner mot länder med digitala regler som han kallade “diskriminerande”. Frankrikes president Emmanuel Macron menade att EU borde överväga motåtgärder riktade mot USA:s digitala sektor som ett svar.

EU:s konkurrenskommissionär Teresa Ribera betonade att EU inte kommer att hålla tillbaka utredningar av amerikanska techföretag trots hoten.

Andra händelser i augusti

USA införde 39 procents tull på schweiziska varor, en kraftig höjning som chockade landet. När Schweiz president Karin Keller-Sutter, en vecka senare, på eget initiativ flög till USA, för att be om lägre tullar fick hon nobben.

Den ryske ledaren Vladimir Putin undertecknade ett dekret som tillät landet, som är den femte största utsläpparen i världen, att öka utsläppen av växthusgaser med uppskattningsvis 22 procent.

EU:s mediefrihetslag, EMFA, trädde i kraft. Syftet var att skydda mediers oberoende och säkra mångfald i medielandskapet. Den utlovade även ökad transparensen i medieägandet och fördelning av statlig reklam, att stärka det offentliga medieoberoendet och ge ett robust skydd för journalister och deras källor.

I syfte att underlätta och sänka kostnader för den amerikanska techindustrins verksamhet  i EU instruerade USA:s utrikesminister Marco Rubio sina diplomater att verka för att EU:s internetlagar ändras. EU sade sig dock inte ha några planer på att ändra lagen som de menade är nödvändig för att skydda företag och privatpersoners grundläggande rättigheter online.

Ledarna för de östeuropeiska länderna Armenien och Azerbajdzjan undertecknade en gemensam deklaration i Vita huset – där de förband sig till ett framtida fredsavtal. Samtidigt gavs USA exklusiva utvecklingsrättigheter i den armeniska Zangezur-korridoren i 99 år.

USA utvidgade sina angrepp mot FN:s Internationella brottsmålsdomstol i Haag, ICC, en domstol som stöds av 125 länder. Nya amerikanska ekonomiska sanktioner riktades mot två domare och två åklagare för att de, “utan USA:s tillstånd”, utredde misstänkta krigsbrott utförda av amerikanska och israeliska medborgare i Afghanistan respektive Gaza. Sedan i februari och juni har president Trump även infört sanktioner mot en åklagare och sju domare vid ICC.  

Den förre ECB-chefen och EU:s superutredare Mario Draghi sade att de politiska händelserna efter att president Donald Trump återkommit till makten hade avslöjat en hård sanning: Europeiska unionen kan inte längre tro att dess stora ekonomi ger den global makt och inflytande.

Storbritanniens ledande parti, enligt opinionsundersökningar, det högerpopulistiska missnöjespartiet Reform UK, tidigare Brexit Party, lanserade en plan för massdeportation av hundratusentals båtmigranter från Storbritannien till bland annat en vulkanön i södra Atlanten.

Enligt Danmarks radio var Grönland måltavla för en amerikansk påverkanskampanj som syftade till att infiltrera samhället och skapa sprickor i relationen med Danmark. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen sade att all inblandning i danska angelägenheter var "oacceptabel".

En undersökning av 854 stadsområden i Europa visade att temperaturen mellan juni och augusti i år var 3,6 °C varmare på grund av klimatförändringarna. Det i sin tur orsakade uppskattningsvis 16 500 människors död.

September

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen öppnade månaden med nyheten att europeiska länder hade ”ganska precisa planer” för att sända en multinationell, europeiskt ledd truppstyrka till Ukraina som en del av framtida säkerhetsgarantier. 

Ursula von der Leyens flygplan utsattes för GPS-störning under landning i Bulgarien, enligt en talesperson för EU-kommissionen. Men enligt Politico fanns uppgifter som tydde på att den påstådda GPS-störningen inte ägt rum.

Den tidsfrist som Trump gett Putin på Alaskamötet, att inom en eller två veckor få till ett möte med Zelenskyj, löpte ut – utan vidare konsekvenser. Trump sade dock att straffåtgärder mot Moskva var förberedda men att han ville ringa Putin.

Efter ett möte i Paris med ”de villigas koalition”, nu bestående av 35 länder, framkom att 28 av dem, däribland Sverige, var redo att bistå med olika typer av militära insatser för att garantera Ukrainas säkerhet efter ett eventuellt fredsavtal.

Efter Rysslands dittills mest omfattande flyganfall mot Ukraina, med flera dödsfall och där regeringsbyggnaden i Kiev träffades för första gången, kallade USA:s president Donald Trump europeiska ledare till Washington. Han sade sig även vara redo för nya sanktioner och planerar ett samtal med Vladimir Putin.

USA:s finansminister Scott Bessent utvecklade resonemanget; att om USA och EU gemensamt införde sekundära tullar mot länder som köpte rysk olja, skulle det enligt Bessent kunna leda till att den ryska ekonomin kollapsade och tvingade Putin till förhandlingsbordet.

Fler än 20 civila dödades och 21 skadades i en rysk terrorräd mot byn Jarova i östra Ukraina. Attacken inträffade när invånare köade för att hämta ut sina pensioner, uppgav president Volodymyr Zelenskyj.

Efter att Ryssland kränkt Polens luftrum med minst 19 militära drönare, varav några sköts ner, åberopade premiärminister Donald Tusk Natos artikel 4 om konsultationer vid fara och hot. Sverige uttalade sitt stöd till Polen. Enligt uppgift var väst illa utrustat för drönarkrig men motvapen fanns i Ukraina, Finland och Sverige. Projektet att bygga en drönarmur (längs EU:s östra gräns) föreslogs.

Estland begärde samråd med övriga Natoländer efter att tre ryska stridsflygplan kränkte dess luftrum under en "fräck" tolvminutersinvasion som avbröts när italienska Natoplan gick upp. Händelsen ledde sedan, enligt uppgift, till att europeiska Natoländer formellt varnade Kreml att alliansen var redo att skjuta ner ryskt stridsflyg vid nya luftrumskränkningar.

Sverige gav sitt 20:de militära stödpaket till ett värde av drygt nio miljarder kronor till Ukraina. Sammanlagt var det svenska militära stödet sedan 2022 uppe i 90 miljarder kronor.

USA:s president Donald Trump sade att han var redo “att införa större sanktioner mot Ryssland” om Natoländerna (i praktiken Ungern, Slovakien och Turkiet) slutade köpa olja från Ryssland. Senare gav Trump Ungern undantag mot sanktionerna att importera rysk energi under ett år och som motprestation skulle Ungern köpa amerikanska produkter för motsvarande 20 miljarder dollar.

Donald Trump skrev på sin plattform att han nu trodde på en ukrainsk seger över Ryssland.

“Med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa och i synnerhet Nato, är de ursprungliga gränserna där detta krig började, ett absolut alternativ. Varför inte?”, skrev Trump och kallade Ryssland för  "en papperstiger".

Tyskland meddelade att de nu stödde EU-kommissionens plan att använda frysta ryska tillgångar för Ukrainas krigsinsats, “en betydande helomvändning av Tyskland”, skrev Politico.

En federal appellationsdomstol i USA slog fast att merparten av Donald Trumps globala tullar var olagliga, eftersom makten att införa tullar enligt konstitutionen låg hos kongressen. Frågan ska slutligen avgöras i Högsta domstolen.

De formellt helt färdigförhandlade och juridiskt granskade handelsavtalen mellan EU och Mercosurländerna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay samt ett nytt handelsavtal med Mexiko lades på medlemsländernas och Europaparlamentets bord för godkännande.

– Våra avtal med Mercosur och Mexiko är viktiga milstolpar för EU:s ekonomiska framtid, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. 

Efter nio års förhandlingar slutförde EU-kommissionen och Indonesien, Sydostasiens största ekonomi med nära 300 miljoner invånare, ett omfattande ekonomiskt partnerskapsavtal. Konkret innebar överenskommelsen, efter att den blivit formellt godkänd, att 98,5 procent av alla handelstullar mellan parterna tas bort.  

Andra händelser i september

Slovakiens premiärminister Robert Fico var ensam EU-ledare på ett globalt diktaturmöte i Peking, där några av världens mest ökända despoter samlats för att visa sin respekt för Kina och dess ledning.  

En stor opinionsundersökning visade att svenskar ville se mer EU-gemensam finansiering och nya EU-avgifter för att stärka unionen. Inställningen gick dock på tvärs med den svenska regeringens budgetrestriktiva linje som krävde en bantad budget jämfört med kommissionens förslag och inga nya intäktskällor för EU.

Europaparlamentet krävde, mot högerextrema Patrioter för Europas nekande, att partigruppen skulle återbetala cirka 47 miljoner kronor som deras företrädare, Identitet och demokrati (ID), hade spenderat på riggade kontrakt och otillåtna donationer.

– Det här är en storskalig förskingring av EU-medel, sade Europaparlamentariker Jonas Sjöstedt (V), ledamot i budgetkontrollutskottet. 

USA sade ensidigt upp avtalet med europeiska länder om att bekämpa desinformation från Ryssland, Kina och Iran.

I sitt linjetal om tillståndet i unionen pekade kommissionsordförande Ursula von der Leyen ut ett geopolitiskt mer oberoende EU som unionens huvuduppgift.

– Tiden för Europas oberoende är inne, sade Ursula von der Leyen. Hon inledde talet med en beskrivning av läget som en kamp för Europas framtid där en ny världsordning baserad på makt håller på att etableras. Hon konstaterade att stormakter antingen har en ambivalent eller en öppet fientlig inställning till EU. 

Med hänvisning till Israels bristande respekt för mänskliga rättigheter i Gaza lade EU-kommissionen fram ett förslag om att tillfälligt upphäva tullfriheten för landets stora varuexport till EU. Även sanktioner mot vissa företrädare i Israel och terrororganisationen Hamas ledning ingick i förslaget. 

EU-kommissionen presenterade en ny strategi för att stärka banden med Indien inom handel, teknik och säkerhet. Målet var att befästa relationen med världens största demokrati och snabbast växande stora ekonomi.

Av 720 ledamöter i Europaparlamentet är det enligt tidningen Politico bara 17 ledamöter, flest från Nederländerna, men ingen svensk, som faktiskt formar den politiska agendan. De 17 hade höga förtroendeposter i politiska grupper, ledde förhandlingar om nya lagförslag eller rörde om i grytan bakom stängda dörrar.

När svensk polis intensifierat arbetet mot internationella stöldligor som stjäl fordon, flyttade problemet till Nederländerna, visade en rapport.

I en jämförande granskning placerades Sverige i EU-topp bland de länder som lyckats bäst med att integrera invandrare i samhället.

Den tidigare franske presidenten Nicolas Sarkozy dömdes till fem års fängelse efter att ha befunnits skyldig till att ha mottagit olagliga kampanjbidrag från den libyske diktatorn Muammar Gaddafi. 

Tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR, efterlyste ett större svenskt engagemang i kulturkriget som USA driver mot EU. Det finns en stor politisk tillgång i de flesta EU-länder där opinionen gav uttryck för en ”europeisk känsla”, som i Sverige. Regeringarna i vissa länder, skriver rapportförfattarna, i synnerhet:Tyskland, Polen, Sverige, – bör “träda fram ur skuggorna och tillhandahålla det ledarskap som saknas”.  

En ny tung rapport från Europeiska miljöbyrån, som görs vart femte år, gav en tudelad bild av tillståndet i unionen. Medan EU gjort betydande framsteg med att minska växthusgaser och luftföroreningar var det övergripande läget för Europas miljö mycket oroande. 

– När vi underminerar våra naturliga system, eroderar vi också de system som upprätthåller våra ekonomier och samhällen. Och vi ser detta hända just nu, sade Leena Ylä-Mononen, chef för Europeiska miljöbyrån.

Den moldaviska presidenten Maia Sandus EU-vänliga parti PAS, säkrade egen majoritet i parlamentsvalet. Valrörelsen hade präglats av anklagelser om omfattande rysk inblandning.

Sverige var ett av tre EU-länder som hade högst arbetslöshet: Spanien (10,5 %), Finland (9,8 %) och Sverige (8,7 %). Jämfört med ett år tidigare steg den genomsnittliga arbetslösheten i EU-länderna från 5,9 till 6,0 procent i september. 

Oktober – skrikduell i Vita huset

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 frös västländer ryska tillgångar till ett värde av omkring 300 miljarder dollar. I EU förvaltas en stor del av det belgiska finansinstitutet Euroclear. Belgiens premiärminister Bart De Wever krävde, inför risken att Ryssland juridiskt skulle kunna kräva tillbaka pengarna, att alla EU-länder skulle dela på riskerna om de använde de frysta ryska tillgångarna för att finansiera Ukraina.

 – Jag vill ha deras underskrift, sade De Wever.

Ryssland genomförde, med 35 robotar och 60 drönare, den största attacken dittills mot Ukrainas gasinfrastruktur. Attackerna, som utgjorde ett brott mot krigets lagar, hade i perioder försatt miljontals människor i mörker och skurit av deras värmeförsörjning.

Nya ryska attacker mot energiinfrastruktur tvingade Ukraina att stänga av strömmen i nästan hela landet.  

Ett stormigt möte i Vita huset mellan president Donald Trump och president Volodymyr Zelenskyj gav inget nytt amerikanskt stöd i form av Tomahawk-robotarna, eller påtryckningar för att tvinga fram ett ryskt eldupphör. Mötet urartade i en "skrikduell" där den amerikanske presidenten uppmanade Ukraina att acceptera Rysslands fredsvillkor.

President Volodymyr Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson möttes i Linköping och skrev på en avsiktsförklaring om att Ukraina i framtiden ska köpa mellan 100 till 150 Gripenplan av modell E.  

Ett tänkt toppmöte i Ungern mellan Donald Trump och Vladimir Putin om kriget i Ukraina ställdes in bara fem dagar efter att det utannonserats. Dagen efter genomförde Ryssland en terrorvåg av robot- och drönarattacker mot Kiev och andra ukrainska städer. Minst sju civila dödades och kritisk infrastruktur skadades.

Ukraina och flera tunga EU-länder förberedde en fredsplan i tolv punkter. I ett uttalande meddelade Ukraina och nio allierade, däribland Tyskland och Sverige, att förhandlingar måste baseras på nuvarande frontlinjer. Enligt uppgifter skulle fredsplanen bygga på en liknande stegvis modell som den för Gaza.

EU godkände sitt nittonde sanktionspaket mot Ryssland och förbjöd bland annat import av rysk flytande naturgas. Samtidigt meddelade Trumpadministrationen att den för första gången riktade in sanktioner mot ryska oljebolag. 

EU-ledarnas plan på att använda frysta ryska tillgångar för ett stödpaket till Ukraina på 140 miljarder euro stötte åter på belgisk patrull. Vid oktobertoppmötet i Bryssel satte Belgiens premiärminister Bart De Wever stopp och hänvisade till juridiska och finansiella risker. Beslutet om Ukrainastödet sköts upp till december.

Den ryska militärens "mord och tvångsförflyttning av befolkning" i Ukraina utgjorde ett brott mot mänskligheten, konstaterade FN:s undersökningskommission. Attackerna – som har drabbat en mängd olika civila mål – är systematiskt samordnade åtgärder som är utformade för att driva ut ukrainare från sina hem, konstaterade FN-rapporten.

President Donald Trump hotade att införa tullar mot Spanien efter att landet, som enda Natomedlem, vägrat höja sina försvarsutgifter till fem procent av BNP. Sommarens tullöverenskommelse med USA som gällde dock alla EU-länder utan undantag. 

En studie från statliga Kommerskollegium analyserade effekterna av USA:s nya tullar mot omvärlden. Slutsatsen var att USA:s handel drabbas hårdast. Sverige och EU klarade sig dock relativt väl tack vare den nuvarande handelsöverenskommelsen med USA och att delar av den svenska USA-handeln styrts om till andra länder.

Andra händelser i oktober

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har en lång historia av att angripa andra länder med vetovapet eller med verbala utfall, något som inte minst det krigsdrabbade Ukraina fått känna av men även Sverige under Natoprocessen och senast i september med påståendet om “280 mördande svenska flickor”. I oktober gick Orbán vidare och attackerade EU-länderna Polen och Kroatien.

Högerpopulisten Andrej Babiš parti ANO blev störst i tjeckiska parlamentsvalet och han lovade att landet skulle stanna kvar både i EU och i Nato. För att kunna bilda en majoritetsregering inledde han förhandlingar med det EU- och Nato-kritiska ytterhögerpartiet SPD och det nyinvalda högerpopulistiska missnöjespartiet Motoristerna.

Den nya franska minoritetsregeringen under ledning av premiärminister Sébastien Lecornu tillträdde. Mindre än ett dygn senare avgick den. 

Efter att det pro-ryska regeringspartiet Georgisk dröm utropat seger i samtliga kommuner i lokalvalet, som oppositionen bojkottade, meddelade landets premiärminister Irakli Kobachidze att de nu hade avsikten att förbjuda oppositionen.

Efter flera påminnelser beslutade EU-kommissionen att stämma Sverige för att inte ha infört nya EU-regler för att snabba på myndighetsbeslut gällande förnybar energi. Enligt uppgift låg propositionen kvar hos näringsministern.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen klarade med bred marginal två nya misstroendeomröstningar i Europaparlamentet. Sedan sommarens första misstroendeomröstning hade antalet Europaparlamentariker som stödde kommissionsordföranden växt ytterligare.

Andelen fel i EU:s budgetutbetalningar minskade från en tidigare rekordnivå till 3,6 procent under 2024. Trots förbättringen var Europeiska revisionsrätten skarp i sin kritik och klandrade ännu en gång hanteringen av unionens budget.

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen tackade EU för stödet under det gångna året och efterlyste ett fördjupat samarbete. I ett tal i Europaparlamentet sade Nielsen att ”Grönland behöver Europeiska unionen, och Europeiska unionen behöver Grönland” och betonade vikten av ett partnerskap.

Nederländernas regering tog kontroll över landets kinesiskt ägda chiptillverkare Nexperia för att garantera tillgången på halvledare för europeisk bil- och elektronikindustri. Knappt två månader senare, efter att Kina stoppat produktionen av de viktiga halvledarna, kovände Nederländerna och lämnade tillbaka företaget. 

Antalet rapporterade arbetsplatsolyckor utan dödlig utgång i EU sjönk under 2023. Samtidigt ökade antalet dödsfall något, det meddelade Eurostat i oktober. Sedan 2021 har EU en nollvision för dödsfall kopplade till arbetslivet.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte kandidatlandet Serbien där gatuprotester mot regeringen pågått sedan förra året. Hon krävde att Serbien skulle göra mer för att närma sig ett EU-medlemskap. Sedan medlemskapsförhandlingarna inleddes 2014 har framstegen varit få.

– Vi behöver se framsteg på rättsstatens område, valramverket och mediefrihet. Vi behöver också se större anpassning till vår utrikespolitik, inklusive sanktioner mot Ryssland, sade von der Leyen.

En granskning från Europaportalen om regeringsledamöters närvaro på ministerrådsmöten i EU visade att svenska ministrar hade högst närvaro och var mest jämställda av alla 27 medlemsländer. På den svenska närvarolistan toppade EU-minister Jessica Rosencrantz (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) och bottenplatsen intogs av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

När EU beslutade om fiskekvoterna i Östersjön var Sverige det enda EU-land som röstade nej. Strömmingsfisket i Bottniska viken var en av få EU-frågor där Sverige och Finland stod emot varandra.

– Jag är besviken, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Rättsstatens principer försvagades i allt snabbare takt i Europa, enligt det senaste indexet från World Justice Project. Slovakien och Ungern stod för de största tillbakagångarna i EU 2025. Sverige halkade också tillbaka trots en fjärdeplats globalt. Ryssland rasade mest i Europa.

Det lettiska parlamentet beslutade att lämna det juridiskt bindande internationella fördraget, Istanbulkonventionen, som vill förhindra och minska våldet mot kvinnor och flickor. Men presidenten ville inte skriva på och uppmanade parlamentet att tänka om, vilket det gjorde. Frågan sköts på framtiden.

USA använde personliga hot mot diplomater för att stoppa en global klimatavgift för sjöfarten under förhandlingar i oktober. Enligt anonyma källor ska hoten ha gällt bland annat indragna visum för familjemedlemmar och sanktioner mot enskilda tjänstemän. 

Greklands parlament beslutade att på vissa villkor periodvis tillåta 13-timmars arbetsdag för anställda.

November – ny fart i fredsförhandlingar

Minst sex personer dödades efter att 430 ryska attackdrönare och 18 ballistiska robotar anfallit Ukraina. I Kiev rapporterades många höghus ha blivit attackerade och skadade. Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera civila och deras egendomar under väpnade konflikter.

Några dagar senare dödade Ryssland minst 19 personer och skadade ett 60-tal i ett terroranfall mot ett bostadsområde med höghus i västra Ukraina. Minst 32 personer skadades när ryska drönare attackerade ett flerfamiljshus i Charkiv. 

EU-kommissionen lade fram ett omfattande lagförslag för underlätta militära transporter. Byråkratiskt krångel och svaga broar ska inte längre få stoppa stridsvagnar vid EU:s inre nationsgränser. Kommissionen ville se ett militärt Schengen och åtgärda 500 identifierade flaskhalsar längs strategiska transportkorridorer i EU.

En 28-punktsplan för Ukraina, utarbetad av USA och Ryssland, mötte stark kritik från EU och Ukraina för att i huvudsak tillgodose ryska (och amerikanska) intressen. Den läckta planen drog igång ett febrilt förhandlingsarbete bland parterna. 

Några dagar senare hade europeiska ledare utarbetat en alternativ 28-punktsplan för fred i Ukraina med tolv helt eller delvis nya punkter. Den europeiska planen krävde starkare säkerhetsgarantier, större ukrainsk armé och att Rysslands frysta tillgångar används för återuppbyggnad. 

Efter ytterligare någon dag blev USA:s och Ukrainas förhandlare överens om en 19-punktsplan där de mest känsliga frågorna om territorium och Natorelationer lämnades för att avgöras vid ett senare tillfälle.

Länderna i “de villigas koalition” enades om att prioritera två centrala frågor: användningen av frysta ryska tillgångar och konkreta säkerhetsgarantier för Ukraina. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lade fram fem prioriteringar för EU i fredsförhandlingarna.

Efter flera ryska hybridattacker diskuterade europeiska länder, enligt Politico, något tidigare otänkbart: att vedergälla mot Ryssland.
 – Vi kan inte låta oss skrämmas och ha mycken ångest för eskalering, sade Sveriges överbefälhavare Michael Claesson. 

Några dagar senare bekräftade Natos högste militär, amiral Giuseppe Cavo Dragone, att Nato övervägde en mer aggressiv och proaktiv hållning mot Rysslands hybridkrigföring som cyberattacker och sabotage, istället för att enbart vara reaktiv. 

Ryssland avfyrade under november 5 445 långdistansdrönare och 215 robotar mot Ukraina, enligt en sammanställning från nyhetsbyrån AFP.

USA:s handelsminister Howard Lutnick sade att EU måste ändra sina digitala regler som enligt honom drabbar stora amerikanska techbolag för att få till stånd en överenskommelse om att sänka de stål- och aluminiumtullar som USA höjde i våras. EU replikerade att de inte förhandlade om sina teknik- och skatteregler med USA.

Andra händelser i november

Regeringen förlängde gränskontrollerna mot bland annat Danmark med sex månader för tionde året i rad. Orsaken var, enligt regeringen, ett fortsatt allvarligt hot mot Sveriges säkerhet, kopplat till terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet med kopplingar till statliga aktörer. Men alla var inte lika oroliga. En studie från regionsamarbetet Greater Copenhagen ifrågasatte meningen med kontrollerna då enligt uppgift bara 3 av 10 000 undersökta resenärer på gränståget från Danmark saknade giltiga id-handlingar.

I en årlig sammanställning från ​​EU-kommissionen om förhandlingarna med kandidatländerna sågs tydliga framsteg i förberedelserna i Ukraina, Moldavien, Albanien och Montenegro att på sikt gå med i unionen.

EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter slog fast att den rättsstatliga situationen i Ungern har fortsatt att försämras, samtidigt som utskottet noterar att ministerrådets passivitet har bidragit till detta. Utskottet uppmanade till att förfarandet enligt artikel 7.2 i EU-fördraget aktiveras vilket ytterst kan leda till att Ungern förlorar sin rösträtt i ministerrådet. När sedan Europaparlamentet antog utskottsförslaget var Sverigedemokraterna det enda svenska parti som inte röstade för.

Klimat, försvar och konkurrenskraft stod i fokus när partiledarna genomförde den årliga riksdagsdiskussionen om svensk EU-politik. Men debatten kantrade ofta över i inrikespolitiska gräl till den grad att talmannen fick påminna om att ämnet var EU-politik och inget annat.

En misstänkt jättehärva av korruption i miljardklassen inom energisektorn avslöjades av de ukrainska antikorruptionsmyndigheterna. Fem av sju misstänkta, politiker och tjänstemän, greps – flera med kopplingar till president Volodymyr Zelenskyj. Några veckor senare tvingades även presidentens stabschef och högra hand Andrij Jermak lämna sin post.

I en uppmärksammad omröstning i Europaparlamentet om så kallad regerlförenkling där Jörgen Warborn (M) varit ledande, minskade parlamentet hållbarhetskraven för företag efter att kristdemokratiska och konservativa EPP fått stöd från ytterhögern istället för sina traditionella mittenpartners. Några veckor senare nåddes en slutuppgörelse med ministerrådet där kritikerna talade om ett haveri för klimatarbetet medan förespråkarna såg en historisk kostnadsminskning för företagen.

När opinionsundersökningsföretaget Ipsos frågade medborgare i nio länder om hur de tyckte att deras demokratier fungerade blev svaret nedslående i samtliga länder utom ett: Sverige. Medan opinionen indikerade stora problem i övriga länder, i synnerhet Frankrike, USA och Spanien framstod Sverige som en välfungerande demokrati. 

Centerpartiets partistämma beslutade att tillsätta en utredning om för- och nackdelarna med en svensk euroanslutning. Kristdemokraterna beslutade därefter att verka för att regeringen tillsatte en förutsättningslös statlig utredning om ett framtida svenskt euromedlemskap. Några veckor innan C och KD hade statsminister Ulf Kristersson öppnat för en ny diskussion om Sveriges förhållande till euron.

– På lång sikt kan vi inte låtsas som att euron inte finns, sade Kristersson. Efter årsskiftet är det bara sex EU-länder som inte har euron som valuta.

Återigen röstade Sverigedemokraterna emot förslag i Europaparlamentet om att skärpa budgetreglerna så att EU kan stoppa utbetalningar av EU-stöd till länder som bryter mot rättsstatsprincipen, exempelvis Ungern. Enligt EU-parlamentariker Dick Erixon (SD) har de principiella problem med villkorsmekanismen eftersom den, enligt SD, ökar EU-kommissionens makt på medlemsstaternas bekostnad.

EU-kommissionen konstaterade att Finland inte följde EU:s regler mot för hög statsskuld och för stort budgetunderskott. Nu väntar sannolikt en striktare EU-övervakning för att tvinga fram en sanering av landets ekonomi.

Europeiska rymdmyndigheten (ESA) fick hela sin begärda budget på 22 miljarder euro för de kommande tre åren. Enligt den svenska Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson var det en “enorm satsning”.

December – fortsatta förhandlingar

Efter att USA:s och Ukrainas förhandlare haft ett “framgångsrikt” möte om tre kärnfrågor: säkerhetsgarantier, Natomedlemskap och landavträdelser reste USA:s särskilda sändebud för att träffa Vladimir Putin. Fem timmars samtal i Moskva slutade utan konkret resultat. I stället passade Putin på att varna för att Ryssland var redo för krig med Europa om det skulle bli nödvändigt.

– Vi har ingen avsikt att strida mot Europa, det har jag sagt hundra gånger. Men om Europa vill ha krig är vi redo just nu, sade Putin.

Samtidigt som diplomatiska ansträngningar gjordes för att avsluta det nära fyra år långa kriget dödade Ryssland fyra personer och skadade 40 skadades i en robotattack mot den ukrainska staden Dnipro. Enligt ukrainska myndigheter var tillståndet allvarligt för elva av de skadade.  

FN:s generalförsamling uppmanade Ryssland att omedelbart återföra ukrainska barn som tvingats till Ryssland. Ukraina har anklagat Ryssland för att ha rövat bort minst 20 000 ukrainska barn.

USA:s nya säkerhetsstrategi varnade för att Europa stod inför “utplåning av civilisationen” på grund av EU och uppmanade till stöd för så kallade patriotiska partier. Samtidigt ville Washington inte längre klassa Ryssland som ett direkt hot. Reaktionerna från EU-politiker var hårda – medan Ryssland välkomnade dokumentet.

En undersökning i nio EU-länder visade att nära hälften av européerna såg Donald Trump som en fiende och en majoritet ansåg att risken för krig med Ryssland var hög. Samtidigt tvivlade en stor majoritet på det egna landets militära förmåga.

President Volodymyr Zelenskyj sade att landet jobbade på en plan i tre spår som grund för landets diplomatiska ansträngningar för att nå ett slut på kriget. Det handlade om ett ramverk för en fredsöverenskommelse, säkerhetsgarantier och en plan för återuppbyggnad. 

EU-länderna beslutade att tills vidare förbjuda direkta eller indirekta överföringar av de i EU frysta ryska centralbankstillgångar till Ryssland. Detta för att förhindra finansiering av Rysslands krig mot Ukraina och ryska hybridattacker mot EU. Beslutet betydde också att Rysslandsallierade Ungern inte längre med vetorätt ensamt kunde avgöra frågan. Det sistnämnda fick premiärminister Viktor Orbán att kalla EU för diktatur vilket Sverige menade var barnsligt.
– Nu beter han sig som ett barn som blivit fråntagen en leksak, sade finansminister Elisabeth Svantesson.

Ukraina uppgav att de var beredda att släppa sitt krav på Nato-medlemskap i utbyte mot robosta säkerhetsgarantier från USA och europeiska länder. Enligt uppgift har USA ändrat den tidigare inställningen och erbjöd nu Ukraina säkerhetsgarantier som liknade Natos artikel 5. Därmed kan både Natofrågan och frågan om starka säkerhetsgarantier ha kommit en bit på väg mot en lösning.  

En internationell kommission för att hantera skadeståndskrav mot Ryssland för dess olagliga krig i Ukraina bildades i Haag. Kommissionen ska bedöma krav från individer, företag och den ukrainska staten för skador efter invasionen 2022. Hittills finns drygt 86 000 skadeståndskrav mot Ryssland registrerade.

På årets sista EU-toppmöte hanterades till slut frågan om ett nytt Ukrainastöd på 90 miljarder euro för 2026 och 2027. Det fanns inte tillräckligt med stöd för att använda de frysta ryska tillgångarna utan EU bestämde sig istället för att låna upp pengarna. De ryska tillgångarna kan dock senare komma tillbaka som ett alternativ i något annat Ukrainasammanhang.

President Trump utsåg Louisianas guvernör Jeff Landry till ett särskilt Grönlandssändebud som sammanfattade uppdraget med att det skulle bli en ära att få ”göra Grönland till en del av USA”. 

Fem européer, som på olika sätt jobbat med att reglera internet, nekades på julafton inresevisum till USA. Bland dem fanns en av upphovsmännen till EU:s förordning om digitala tjänster (DSA), Frankrikes förre EU-kommissionär Thierry Breton. Huvudsyftet med förordningen är att motverka olaglig och skadlig verksamhet på internet samt att begränsa spridningen av desinformation. 

Andra händelser i december

Finlands statsminister Petteri Orpo och Sveriges statsminister Ulf Kristersson träffades i Helsingfors och enades om att fördjupa samarbetet inom försvar, säkerhet, cybersäkerhet, digital infrastruktur och polisiärt arbete.  

EU:s lagstiftare, Europaparlamentet och ministerrådet, blev preliminärt överens om gemensamma regler mot korruption. Uppgörelsen innebar samordnade definitioner av brott, gemensamma minimistraff och krav på nationella strategier.

EU-länderna beslutade om en solidaritetsfond som innebär att 21 000 asylsökande ska omfördelas eller att motsvarande bidrag på 420 miljoner euro ska betalas in för 2026. Syftet var att stödja länder som Italien och Spanien som tog emot förhållandevis många migranter. Även andra migrationspolitiska ståndpunkter antogs inför slutförhandlingar med EU-parlamentet 

Samtidigt som de svenska bilföretagen Volvo och Polestar inte ville att EU skulle riva upp beslutet om att upphöra med nytillverkning av bensin- och dieselbilar 2035, argumenterade det svenska regeringspartiet KD och SD för den tyska linjen om motsatsen.   

EU beslutade att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Samtidigt innehöll uppgörelsen, som först måste formaliseras, betydande flexibilitet – upp till fem procentenheter av utsläppsminskningen får uppnås i länder utanför EU.

Ingen svensk politiker, till skillnad från danska och finska ledare, fick äran att bli omnämnd av Politico bland de 28 mest inflytelserika i EU eller bland de 10 mest lovade namnen att hålla koll på för framtiden.

En miljö- och klimatrapport från Europeiska miljöbyrån angav att EU riskerade att missa 22 av sina 28 miljö- och klimatmål till 2030.

Ukraina lovade att genomföra tio konkreta reformer för att påskynda sin anslutning till EU. Åtgärderna fokuserade på att stärka rättsstaten och bekämpa korruption på hög nivå.

Svensk domstol stoppade licensjakten på 48 vargar i fem län med hänvisning till att det stred mot EU-regler och vetenskap. Beslutet föregicks av EU-kommissionens direkta kritik och landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) försvar av regeringens bakomliggande beslut.

Texten är uppdaterad med händelser från 24 december och en uppgift om hur stor yta Ryssland ockuperade av Ukraina 2025.