Viktigast i veckan: Tysk ekonomisk jättesatsning – vapenvila och amerikanskt handelskrig

Ännu en mycket händelserik europeisk vecka. Den började med EU-förslag om hårdare tag mot asylsökande som fått avslag, till snabbt EU-svar på amerikanska stål-och aluminiumtullar, och till att Tyskland, EU:s ekonomiska jätte och Sveriges enskilt viktigaste exportmarknad, bytte budgetpolitik och släppte fram mångmiljardsatsningar på klimat, infrastruktur och försvar. 

På tisdagen sade Ukraina ja till USA-försöket att få till en 30-dagars vapenvila och på torsdagen sade Ryssland först nej för att senare samma dag modifiera sig till ett ja förutsatt att flera villkor också antogs till nackdel för Ukraina. Samtidigt tycks Ukraina tappat mark i den ryska Kurskregionen.

The Economist demokratiindex för 2024 bjöd på både goda och dåliga nyheter. Det goda var att det nu är 13 EU-länder mot tidigare 11 länder som räknas som fullvärdiga demokratier, Sverige i EU-topp. Det dåliga beskedet är att Rumänien som första EU-land inte längre räknas som demokratiskt utan som en hybridregim. Detta efter att den avgörande slutomgången vid förra årets presidentval ställdes in.

Det kan också noteras:

… att EU:s revisorer, som granskat bland andra Frankrike, Tjeckien och Spanien kritiserar att regelverket och kontrollen kring felaktigt utbetalt EU-stöd från coronafonden är allt för dålig,

… att Sverige har näst lägst skillnad i EU i medellivslängd mellan män och kvinnor – en medellivslängd som i EU tog ett skutt upp efter coronapandemin,

… att EU-landet Rumäniens högsta domstol i veckan förbjudit den populära högerextrema kandidaten Călin Georgescu från att delta i presidentvalet, samtidigt ser andra likasinnade kandidater nu sin chans.