Index: Splittrad demokratisk utveckling i Europa – Rumänien en hybridregim

The Economist Intelligence Unit, EIU, rankar sedan 2006 världens länder efter graden av demokrati. Den senaste undersökningen visar på en – i genomsnitt – oförändrad situation för de 44 europeiska länder som ingår.

Västeuropa behåller sin position som världens mest demokratiska region med ett snittbetyg på 8,38 på den tiogradiga skalan. Regionen är hemvist för 15 av världens 25 "fullvärdiga demokratier". Bland ljusglimtarna i EU under det senaste året märks både Tjeckien och Estland som för första gången på ett decennium fick tillräckligt höga poäng för att numer klassas som fullvärdiga demokratier. Även Portugal, som hade den största förbättringen i Europa, hamnade under 2024 i toppklassen.

Norden fortsatt i topp
De nordiska länderna dominerar fortfarande den globala rankingen där Norge behåller förstaplatsen och Sverige på plats tre, bland EU-länderna är Sverige etta. Totalt återfinns de fem nordiska länder bland de sju högst rankade demokratierna i världen.

Bakslag för flera länder
Samtidigt finns tydliga varningssignaler. Frankrike nedgraderades av EIU till en "demokrati med anmärkning" efter ett turbulent politiskt år med upplöst parlament och regeringskriser. 

Rumänien nedgraderats till "hybridregim" efter att dess författningsdomstol ställt in ett planerat presidentval under kontroversiella omständigheter. Landets demokratiindex föll med 0,46 poäng till 5,99, precis under gränsen för att klassificeras som en "demokrati med anmärkningar". Rumänien är därmed det enda EU-landet som inte klassas som en demokrati utan en "hybridregim".

Georgien var det land i Europa som under 2024 såg det största tappet på demokratiindexet. Även Ungern fortsatte sin demokratiska tillbakagång under premiärminister Viktor Orbán.

"Det finns en växande konsensus om att den demokratiska modell som utvecklats under det senaste århundradet har problem, men det är mindre tydligt varför människor är så missnöjda med sina demokratier", skriver rapportförfattarna.

Missnöje med etablerade partier
En viktig förklaring till demokratins utmaningar är enligt rapporten att etablerade partier tappat kontakten med väljarna. Detta har lett till ökat stöd för populistiska och systemkritiska partier i flera europeiska länder.

"Väljarna är besvikna på de traditionella partiernas oförmåga att hantera viktiga frågor som ekonomi, migration, utbildning, sjukvård och infrastruktur", konstaterar rapportförfattarna.