Fall för demokratin i Europa
BRYSSEL 15 mars 2023Framstegen för demokratin i Europas länder efter Berlinmurens fall har i det närmaste utraderats, visar en stor sammanställning.
Forskningsinstitutet V-Dem, som drivs av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, är världens största databas för att mäta demokrati. Det samlar över 4 000 landsexperter för att mäta graden av demokrati utifrån en rad olika aspekter i världens länder så långt tillbaka som 1789.
Den senaste rapporten från V-Dem visar på en fortsatt negativ trend för graden av demokrati i Europa och världen i stort. För de europeiska länderna har nivån av så kallad liberal demokrati som arbetades upp efter murensfall och nådde sin topp 2011 nu i det närmaste försvunnit.
Två EU-länder i botten
Sett till utvecklingen i enskilda europeiska länder under det senaste årtiondet har graden av liberal demokrati minskat mest i Polen och Ungern – två EU-länder. För Polen ser dock rapportförfattarna vissa tecken på att trenden mot mer autokrati kan vara på väg att bromsas.
”Det finns inhemska krafter som kämpar mot autokratiseringen i Polen, exempelvis utbredda protester mot det nästan totala abortförbudet och nya restriktiva medialagar”, står det i rapporten.
Enligt rapporten är en avgörande faktor för att öka nivån av demokrati i ett land en ”stor, enhetlig och hållbar prodemokratisk mobilisering”. Även i Moldavien, Nordmakedonien och Slovenien har sådana folkrörelser bidragit till en högre grad av demokrati, inte minst i protest mot korruption på högsta nivå.
”Den prodemokratiska mobiliseringen var också i många fall avgörande för att öka valdeltagandet och underlätta för den demokratiska oppositionen att komma till makten i avgörande val”, skriver rapportförfattarna som även pekar på domstolsväsendets oberoende som en viktig faktor för att kunna granska makten.
Störst förbättringar har skett i östra delarna av Europa med Armenien, Georgien och Kosovo i topp. Även andra kandidatländer till EU som Moldavien och Nordmakedonien har gjort framsteg på det demokratiska planet.
Tre länder bytte demokratiklass
Rapporten delar även in länderna i två huvudkategorier: demokratiska och autokratiska. Dessa delas i sin tur in i två undergrupper. Demokratier kan vara ”liberala” eller ”elektorala”. Autokratier kan vara ”elektorala” eller ”slutna” (se definitioner i faktaruta).
Under det senaste året har tre europeiska länder utvecklats till en annan kategori. Två länder har blivit mindre demokratiska och hamnar i en demokratiklass sämre än 2021: Ukraina och Grekland.
”Grekland nedgraderas 2022 från en liberal demokrati till en elektoral demokrati. Nedgången kännetecknas av en gradvis försämring av de institutionella kontrollmekanismerna som är centrala för principen om liberal demokrati och som säkerställer att den verkställande makten begränsas”, heter det i rapporten.
Tjeckien, som i slutet av 2021 i Petr Fiala fick en ny premiärminister efter den tidigare populisten Andrej Babiš’ valförlust, har hoppat upp till den mest demokratiska kategorin – liberal demokrati.
Ungern är alltjämt det enda EU-landet som inte klassas som en demokrati.
Belarus minst demokratiskt
Europas mest demokratiska land 2022 var enligt V-Dem Danmark följt av Sverige och Norge. De minst demokratiska var Belarus, Azerbajdzjan och Ryssland. (Artikeln fortsätter under grafiken.)
Global trend
Även på global nivå är trenden med tillbakagång för demokratin tydlig. I dag för första gången på två årtionden finns det fler envälden än liberala demokratier i världen. Närmare tre av fyra invånare på jorden levde i fjol i en autokrati. För tio år sedan var den andelen under hälften av mänskligheten.
Antalet länder där demokratin stärks är endast 14 – det lägsta antalet sedan 1973.
Definitioner
Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.