Ny kompromiss om minimilön i EU-utskott – går emot svenska linjen

Kompromissen som nåtts mellan huvudförhandlarna och partigruppernas respektive förhandlare går i en rad delar lägre än EU-kommissionens ursprungliga förslag på en europeisk minimilön.

– Det här är ett ännu dummare förslag än kommissionens. Det är ett allvarligt och genuint hot den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani (C) som sitter i arbetsmarknadsutskottet till Europaportalen.

I Sverige, där löner sätts via kollektivförhandlingar mellan fack och arbetsgivare utan politisk inblandning, har politiker och arbetsmarknadens parter varit kritiska till en europeisk minimilön sedan förslaget börjande diskuteras i samband med att den nuvarande kommisisonen tillträde 2019.

Europaparlamentariker Johan Danilsson hoppas på att, det i vissa kretsar så inflytelserika Europafacket, ska komma Sverige till räddning.

– Vi socialdemokrater fortsätter stadigt och målmedvetet arbetet med ett undantag för vår svenska modell. Vi hoppas kunna hitta en lösning kring ett svenskt undantag som kan få stöd av hela Europafacket och då har jag fortsatt goda förhoppningar om att vi kan ro hem det, säger Johan Danielsson.

Kompromissen, som väntas få ett relativt starkt stöd bland utskottets partigrupper, innebär bland annat att man skriver ut två tydliga gränser för en minimilön: minst 60 procent av medianbruttolönen och minst 50 procent av medelbruttolöning i varje enskilt medlemsland.

I kommissionens ursprungsförslag skulle länder där kollektivförhandlingar täcker minst 70 procent av arbetstagarna inte omfattas av en europeisk minimilön. I EU-parlamentets utkast föreslås denna andel höjas till 90 procent vilket väntas betyda att även Sverige skulle omfattas.

Överenskommelsen liknar till stora delar det utkast till förslag som de två huvudförhandlarna i EU-parlamentet – nederländska socialdemokraten Agne Jongerius och tyske kristdemokraten Dennis Radtke – lade fram i våras.

Arbetsmarknadsutskottet ska rösta om kompromissförslaget under sista veckan i oktober. Om det godkänns innebär det att parlamentet därefter kan inleda slutförhandlingar med medlemsländerna i ministerrådet.

I ministerrådet ska det nuvarande slovenska ordförandeskapet presentera ett nytt kompromissförslag för medlemsländerna att förhandla om. Det förslaget väntas inte vara tillräckligt för den svenska regeringens krav. Sverige och ett antal andra länder som Danmark, Österrike, Nederländerna Ungern och Polen vill dessutom att direktivet ska omvandlas till en rekommendation som har en lägre juridisk tyngd.

Det finns en förhoppning om att de två lagstiftarna ska kunna enas under det franska ordförandeskapet under första halvåret 2022.