Europapolitiken lever i franskt presidentval

I det stundande franska presidentvalet har Europapolitiken en central position. Ena dagen används Bryssel för att peka på stora franska framgångar, som finanspakten, andra dagen som en slagpåse för nationalistiska utspel.

Tidigare i veckan hotade presidenten Nicolas Sarkozy att ta Frankrike ur passunionen Schengen om inte EU ser till att Grekland och Italien bevakar sina gränser bättre. Dessutom ville han minska antalet invandrare som får uppehållstillstånd i Frankrike

Utspelet kan ses som ett försök att plocka röster från den främlingsfientliga Marine Le Pen från Front National. Och det gick delvis hem. I den senaste opinionsundersökningen gick Sarkozy förbi den socialdemokratiske kandidaten François Hollande, 28,5 procent mot 27 procent. Dock gäller det bara i den första valomgången som högst sannolikt följs av en andra omgång eftersom ingen av kandidaterna antas nå hälften av rösterna. I den andra och avgörande omgången skulle Hollande enligt undersökningen vinna med 54,5 procent.

Samtidigt försöker Nicolas Sarkozy distansera sig från sin parhäst i europeisk politik, den tyska förbundskanslern Angela Merkel, som lovat att stöda hans kampanj. I onsdags sade Sarkozy till fransk radio att han och Merkel förr eller senare skulle diskutera Europa, men att detta inte kommer att ske under ett valmöte ”eftersom en valkampanj är en fransk angelägenhet”.

Mycket pekar i dag på att Sarkozy kommer att bli den förste franske presidenten som förlorar ett omval sedan 1981. Hans möjliga efterträdare på posten, kandidaten François Hollande, har inte heller tvekat att spela ut EU-kortet. Han har hotat med att omförhandla finanspakten om han kommer till makten.

François Hollande går till val delvis på en återställarpolitik. Han har lovat att höja skatten för rika med upp till 75 procent. Dessutom ska han återinföra skatter som Sarkozy tog bort, detta ska ge 29 miljarder euro extra i statskassan. Han vill även sänka pensionsåldern från 62 år till 60 och börja avveckla den franska kärnkraften.

Den stora franska statsskulden vill han få i balans till 2017, vilket är något senare än vad Nicolas Sarkozy lovat.

Om Sarkozy förlorar har han sagt att han ska sluta med politik. Ryktena om att han är intresserad av ett jobb i Bryssel dementerade han på EU-toppmötet i början av mars.

Tre av kandidaterna i det franska presidentvalet är EU-parlamentariker, den gröna norsk-franska Eva Joly, högerextrema Marine Le Pen och vänsterpolitikern Jean-Luc Mélenchon.

Den första valomgången i det franska presidentvalet äger rum den 22 april, den andra omgången den 6 maj.