Allt fler EU-lagar ogillas av riksdagen

EU:s stora regelbok, Lissabonfördraget, ger nationella parlament rätten att åberopa den så kallade subsidiaritetsprincipen om de tycker att lagförslag från EU-kommissionen inkräktar på områden som landet självt bör styra över.

Subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. 

Under 2011 skickade riksdagen tillbaka tio lagförslag till Bryssel med motiveringen att de strider mot subsidiaritetsprincipen.  En markant höjning från 2010 då tre förslag fick samma stämpel.

I går onsdag lades ytterligare tre ärenden till högen. Riksdagen ansåg att två EU-förslag bryter mot närhetsprincipen. Ett förslag för att främja exporten för små och medelstora företag, ett förslag om tillgänglighet till offentlig information och ett som handlade om revision och revisorer.

Sverige är därmed ett av EU-länderna som åberopar principen allra mest, oftast i sällskap med Polen.

– Att riksdagen reser invändningar kan ju ha att göra med att man faktiskt ser detta som ett användbart instrument som det är värt att lägga tid och kraft på. Man kan tänka sig att vissa parlament inte tar det här på fullt allvar, säger Fredrik Langdal, forskare på Svenska institutet för europapolitiska studier till Europaportalen.

Från riksdagen bekräftas att alla EU-förslag genomgår en granskning om de strider mot subsidiaritetsprincipen.

– Granskningen är obligatorisk och sker per automatik, säger Jakob Nyström, kammarhandläggare i riksdagen, till Europaportalen.

Riksdagens konstitutionsutskott KU har gjort en utredning av EU-förslagen och kom fram till att en tredjedel av dem “saknar eller har bristfälliga motiveringar”.

KU menar vidare att “ofullständiga eller uteblivna motiveringar utgör en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess”.

Om minst tio nationella parlament åberopar subsidiaritetsprincipen om samma förslag måste EU-kommissionen se över det. Så många parlament har ännu inte kunnat ena sig för att tvinga fram en översyn.