"Det måste till förändringar i den grekiska ekonomin"

Den sargade grekiska ekonomin har seglat upp som huvudfråga på EU-ledarnas toppmöte på torsdagen. Krisen handlar i det större perspektivet om euron som valutaunion och hur Grekland hanteras kan få konsekvenser även för andra krisdrabbade länder som Spanien och Irland.

Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt anser att den internationella valutafonden (IMF) är bäst lämpad att bistå Grekland för närvarande.
– Jag hör att det är många som vänder sig emot den idén, men vår erfarenhet är att det är IMF som har det bästa kunnandet och resurserna för att göra detta.

Ett ingripande av IMF ses av många bedömare som en prestigeförlust för euroländerna av det grövre slaget. Att inte klara av att hålla ihop valutaunionen vore svårt att svälja för euroentusiastiska EU-ledare. Med IMF-pengar kommer krav på stora nedskärningar och besparingar som kan få politiska konsekvenser. Den grekiske premiärministern Giorgos Papandreou säger i en intervju i franska Le Monde att han inte ”ser något sådant lån framför sig”. Men något måste göras, anser Fredrik Reinfeldt.
– Det som inte fungerar är att tro att man kan prata sig förbi problemen. Det måste genomföras förändringar i den grekiska ekonomin och dessutom finnas lånemöjligheter som är uthålliga över tid, säger han.

Fredrik Reinfeldt utesluter inte att även andra EU-länder än euroländerna kan gå in med lån – även om det inte ska handla om svenska pengar i första hand – och hänvisar till stödet till Lettland som kom från de nordiska länderna tillsammans med IMF.
– Även om den svenska ekonomin inte är så exponerad för den grekiska ekonomin finns det spridningsrisker. Det har påverkan på svensk ekonomi om det hanteras väl eller inte, säger Fredrik Reinfeldt.

Herman Van Rompuy sade vid 14-tiden efter ett möte med Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy att en uppgörelse nåtts om Grekland utan att presentera några detaljer om uppgörelsen.