Representanter för arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, är gästkrönikörer på Europaportalen. Åsikter som framförs är skribentens egna.
För att såväl välfärd som konkurrenskraft ska kunna stärkas är det avgörande med såväl flexibla och medborgarnära lösningar som långsiktiga förutsättningar och starkare band mellan den offentliga välfärden och näringslivet. Det skriver gästkrönikör Leif Sandberg 1:e vice ordförande SKR.
Får vi i gång en social dialog på riktigt skulle det gynna arbetstagare, arbetsgivare, länder och organisationer över hela Europa. Men ambition om att lösa saker tillsammans behöver genomsyra det nya Europaparlament som snart ska väljas, skriver gästkrönikör Charlotta Helge, samhällspolitisk chef på TCO.
EU och Indien har allt att vinna på en närmare ekonomisk relation. Samma geopolitik som driver isär Kina från västvärlden gör att Indien och EU närmar sig varandra. Kanske kan det därför hända saker med de tröga förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Det skriver gästkrönikör Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.
Innan EU-kommissionen lägger ett skarpt lagförslag om ökad cybersäkerhet, behöver vi i kommuner och regioner diskutera frågan och vara tydliga i våra budskap om hur vi kan stärka den digitala säkerheten. Ledorden måste vara att digitaliseringen ska stärka våra myndigheters säkerhet och motstånd från angrepp utifrån, inte försvaga oss. Det skriver gästkrönikör Pehr Granfalk (M), SKR, Europeiska Regionkommittén.
Efter att i åratal rekommenderat Sverige att göra något åt bostadsmarknaden är det nu läge för EU-kommissionen att byta skiva. När regeringen inte kompenserar välfärden för den höga inflationen leder det till nedskärningar, ökad arbetslöshet och minskad konsumtion – allmän kris med andra ord. Det är dags för kommissionen att ta sig an något som oroar vanligt folk. Det skriver gästkrönikör Simon Vinge, chefsekonom Akademikerförbundet SSR.
Det är uppenbart att om vi inte snart stampar hårt på klimat- och miljöbromsen kommer kraschen vara ett faktum. Här har Sverige dock en chans att visa gott föredöme genom att riksdagen antar vad alla partierna i en utredning förra året blivit överens om: att Sverige ska ha nettonollutsläpp från konsumtion till 2045 – ett världsunikt mål. Nästa steg är att få med EU på vagnen. Det skriver gästkrönikör Martin Briland Rosenström, utredare Handelsanställdas förbund.
Gästkrönika: EU och USA:s viktiga handelspolitiska råd måste få till gemensamma standarder och regler som inte äventyrar WTO eller leder till subventionsrace. I sammanhanget finns mycket att vinna på att EU och USA först når ett AI-avtal istället för att EU ensidigt antar egna AI-regler med risk för nya handelshinder. Det skriver gästkrönikör Ingrid Serup, handelspolitisk expert, Svenskt Näringsliv.
Om ett nytt EU-förslag till gemensam konkurslag blir verklighet ökar risken för anställda att behöva återbetala sin lön om arbetsgivaren går i konkurs. Likaså finns det risk för ökat fiffel när ägare får behålla kontroll över företaget under konkursen. Fack- och arbetstagarperspektiven har glömts bort i detta förslag som framstår som teoretiskt och bitvis naivt. Det skriver gästkrönikören Mikael Ruukel, TCO.
Mer än halvvägs in i Sveriges sexmånadersperiod som ordförandeland i EU frågar vi oss: hur har det gått för det svenska ordförandeskapet så här långt? Det skriver gästkrönikör Per Widolf, Industriarbetsgivarna.
Borgerligheten måste rannsaka sig. Att som Timbro ta svenskarnas skepticism för utvalda delar av EU-samarbetet som hävstång för att hänga på en retorik som piskar på en Swexit-debatt är en vansklig väg att gå. I själva verket är stödet för EU i Sverige är mycket högt och givet det säkerhetspolitiska läget och ödesfrågan om klimatet är samarbete över gränserna viktigare än någonsin. Det skriver gästkrönikören Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef, Kommunal.
