Armeniens president Vahagn Chatjaturian ser möjligheter till ett fredsavtal med Azerbajdzjan innan FN:s klimatkonferens COP29 i november. Trots pågående spänningar efter Azerbajdzjans övertagande av Nagorno-Karabach förra året, menar Chatjaturian att förhandlingarna närmar sig sitt slut. – Det vore bra att skriva under det före COP29, sade han till Financial Times. Konflikten som närmast pågått i årtionden ledde till att 100 000 etniska armenier flydde från Nagorno-Karabach till Armenien.

Rysslands människorättskommissionär Tatiana Moskalkova rapporterar att 30 415 personer, varav nästan 8 000 barn, har evakuerats från områden som gränsar till Ukraina på grund av beskjutning och attacker. De evakuerade har placerats i närmare 1 000 tillfälliga boenden runt om i Ryssland, uppger Reuters. Ukraina har genomfört motattacker mot ryska gränsregioner, med fokus på infrastruktur viktig för Rysslands krigsinsats.

Polens finansminister Andrzej Domański anser att EU inte bör "straffa" landet för dess höga försvarsutgifter. Polen spenderar 4,7 procent av BNP på försvar nästa år vilket är mer än dubbelt så mycket som Natos nuvarande riktlinjer.

 – Vi förtjänar särbehandling. Vi lägger en stor del av vår BNP på försvaret och vi lägger den också på att i viss mån hjälpa andra [EU-] medlemmar. Utan försvarsutgifterna skulle vi inte ha ett för stort underskott, sade Domański till Financial Times. 

EU har inlett ett förfarande mot Polen för att landets budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Polen, som har en historia av delvis stora budgetunderskott men också hög tillväxt, har lovat att minska underskottet till 2,9 procent av BNP till 2028. Domański är optimistisk om att EU kommer godkänna Polens plan för att minska underskottet.

Att dela Ukraina itu för att få in landet i Nato kan leda till långsiktiga spänningar mellan Ryssland och väst, säger Finlands tidigare president Sauli Niinistö som just nu skriver en rapport om EU:s krisberedskap, rapporterar Yle. Han kommenterar olika modeller till fred för Ukraina som den koreanska respektive tyska versionen.

Tyska underrättelsechefer varnar för ökad rysk spionverksamhet och förberedelser för militär konflikt med Nato. Bruno Kahl, chef för den tyska federla underrättelsetjänsten BND, sade vid en parlamentarisk utfrågning att Moskvas vilja att använda hybrida och hemliga åtgärder har nått en tidigare osedd nivå. – Putin kommer fortsätta testa västs gränser och trappa upp konfrontationen, sade Kahl, rapporterar Politico. Han varnade för att ryska styrkor troligen kommer kunna anfalla Nato senast i slutet av detta årtionde.

Thomas Haldewang, chef för den tyska författningsskyddsunderrättelsetjänsten BfV, rapporterade samtidigt om ökad rysk spionage- och sabotageverksamhet i Tyskland. Tidigare i år avvärjde tyska och amerikanska myndigheter ett ryskt mordförsök på VD:n för vapentillverkaren Rheinmetall.

Polen vill tillfälligt upphäva asylrätten i landet som en del av en ny migrationspolicy. Anledningen är att människosmugglare och länder som Ryssland och Belarus missbrukar systemet, hävdar landets premiärminister, liberalkonservative Donald Tusk, enligt TT/GP. Polen och EU menar att Ryssland och Belarus har iscensatt en ström av asylsökande migranter i en hybridattack för att destabilisera Europa.  

– Jag kommer att kräva erkännande i Europa för det här beslutet, sade Tusk på lördagen med adress till veckans EU-toppmöte, rapporterar Politico. Tidningen tror att kravet på ett säkerhetsundantag för asylrätten kan leda till en dominoeffekt i EU där andra länder följer efter.

I somras antog den finska riksdagen en så kallad avvisningslag för att kunna direktavvisa människor vid finsk-ryska gränsen, ett beslut som nu granskas av EU-kommissionen.

Litauens socialdemokrater siktar på att bilda en koalitionsregering efter söndagens parlamentsval, rapporterar Reuters. Partiledaren Vilija Blinkevičiūtė sade att de planerar att samarbeta med två andra vänsterpartier. Med 91 procent av rösterna räknade, ledde SD med 20 procent, följt av regeringspartiet Fosterlandsunionen med 17 procent. 

Blinkevičiūtė lovade att utrikespolitiken inte skulle ändras och att stödet till Ukraina skulle fortsätta. Hon pekade på inkomster, bostäder, sjukvård och utbildning som viktiga frågor för väljarna. Valdeltagandet ökade till 52,1 procent jämfört med 47,2 procent för fyra år sedan.

På torsdagen meddelade Europaparlamentets talman Roberta Metsola att den ungerska riksåklagaren, Péter Polt, begärt att åtalsimmuniteten för Europaparlamentariker Péter Magyar, premiärminister Viktor Orbáns största inrikespolitiska motståndare, ska hävas, rapporterar Euractiv. Orsaken är en misstänkt stöld av en mobiltelefon efter ett bråk på en nattklubb i Budapest i somras. Chefsåklagaren är en påstådd anhängare av premiärminister Viktor Orbán och en tidigare medlem av det regerande Fideszpartiet. Syftet med begäran är att kunna åtala Péter Magyar i Ungern.

Den ungerska begäran inleder en formell process i Europaparlamentet som förväntas pågå i månader. Parlamentets utskott för rättsliga frågor kommer först att diskutera fallet och senare rösta om huruvida Magyars immunitet ska hävas. Det slutliga beslutet kommer att fattas genom en omröstning i hela Europaparlamentet.