Sverige spås EU:s lägsta tillväxt

I sin ekonomiska vinterprognos som lanseras i dag torsdag justerar EU-kommission återigen ned förväntningarna på hur mycket bruttonationalprodukten i medlemsländerna kommer växa. För EU som helhet räknar kommissionen med en tillväxt på blyga 0,9 procent. Så sent som i november pekade prognosen på en tillväxt på 1,3 procent.

– De senaste uppgifterna bekräftar att EU:s ekonomi knappt expanderade under 2023 och utsikterna för det första kvartalet 2024 är fortsatt dämpade, sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.

Kommissionen pekar på hushållens försämrade köpkraft, minskad global efterfrågan på varor från EU-länderna, de höjda styrräntor och att de stödinsatser som sattes in under corona- och energikriserna drogs tillbaka under 2023.

Sverige alltjämt i botten

Sverige tillhör ett av få medlemsländer vars BNP-prognos justeras upp. Trots detta beräknas Sverige, med 0,2 procents tillväxt,  få den svagaste tillväxten i EU under 2024. Unionens ekonomiska motor Tyskland ser den näst lägsta prognosen på 0,3 procent.

"Den ekonomiska tillväxten väntas vara fortsatt trög i början av 2024 och ta fart under andra halvåret", heter det i rapporten om Sverige.

Tillväxten i Sverige kommer enligt kommissionen främst att drivas av att hushållen – tack vare minska inflation och lägre räntor – återfår köpkraft.

Ökning 2025

Enligt Gentiloni är dock förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning på plats med en stark arbetsmarknad, minskad inflation, stigande reallöner, lättnader i kreditvillkor och fortsatta utbetalningar från EU:s stora coronafond.

– Återhämtningen är försenad men förväntas fortfarande när vi blickar mot 2025, sade Gentiloni

I prognosen för 2025 gör kommissionen inga ändringar jämfört med i höstas utan räknar fortsatt med en tillväxt på 1,7 procent i EU. Sverige ligger strax under snittet på 1,6 procent. Tyskland och Italien väntas få den lägsta tillväxten nästa år.

Inflationen minskar snabbare än väntat

Den rekordhöga inflationen i EU ser dock ut att återgå till tidigare nivåer snabbare än kommissionen tidigare räknat med. Anledningen till detta är bland annat sjunkande energipriser och en svagare ekonomisk aktivitet.

I prognosen ser man dock en tillfällig höjning av inflationen när energistöd i medlemsländer fasas ut och och de störningar som väntas uppstå för handeln på grund av attackerna i Röda havet.

För euroländerna väntas inflationen landa på 2,7 procent i år och 2,2 procent under 2025. För Sverige är motsvarande prognos 1,7 respektive 1,9 procent.

Överhängande negativa risker

Ekonomikommissionär Gentiloni pekade på fortsatt övervägande risker för att prognosen ska slå sämre ut än väntat.

– De framtida ekonomiska utsikterna är tyvärr behäftade med stor osäkerhet, inte minst på grund av Rysslands pågående krig mot Ukraina och de ökande spänningarna i Mellanöstern, sade Paolo Gentiloni.