Rysare kring ny turkisk konstitution

Turkisk rysare kring ny konstitution
Om bara några veckor, den 12
september, ska det turkiska folket säga ja eller nej till en reformering
av landets konstitution. Enligt en opinionsundersökning ser
folkomröstningen ut att bli en rysare. Nejsidan leder med 50,9 procent
över jasidans 49,1 procent. Men eftersom skillnaden ligger helt inom
felmarginalen är nejsidans ledning ej statistiskt säkerställd. Jämfört
med tidigare mätningar har nejsidan vuxit sig starka mot slutet, i mars
ville bara 14 procent säga nej till förändringarna.

Den nuvarande
grundlagen drevs igenom av en militärregim som styrde Turkiet 1982.
Dagens reformpaket innehåller flera ändringsförslag där det viktigaste
anses vara att reformera domstolsväsendet för att säkra ett mer
demokratiskt urval av domare. Det föreslås också bli svårare att
förbjuda partier, något som förekommit frekvent mot partier som upprört
landets konservativa krafter.

Andra förändringar som föreslås är
att avskaffa förbudet mot att bära huvudduk på universiteten, öka
barnens rättigheter, skydda datalagrade personuppgifter samt införandet
av ett ombudsmannasystem. Reformerna anses ha betydelse för att Turkiet
i framtiden ska ha möjlighet att träda in i EU.

Mätning: 1 - 9 augusti 2010, 4000 personer tillfrågades. Felmarginal 2 procent. Källa: Sonar Arastima. 

Tvära kast i Portugal
På en månad har det stora portugisiska
konservativa opinionspartiet PSD tappat över tio procentenheter från
47,7 procent till 37,3 procent. De regerande socialisterna har vunnit
nästan lika mycket i stöd och går upp från 24,1 procent till 33,3
procent.

Att socialisterna i våras drev igenom nya stora
nedskärningar för att få budgetunderskottet i balans anses som en viktig
orsak att partiet tidigare i år backat i opinionen jämfört med valet i
september 2009 då partiet fick över 36 procent av rösterna.

Mätning: 20 - 26 juli 2010, 802 personer tillfrågades. Felmarginal 3,45 procent. Källa: Marktest / Diario de Noticias / TSF

Polen på väg mot tvåpartisystem
Sedan parlamentsvalet 2007 har stödet för de två största partierna vuxit så mycket att Polen i praktiken fått ett tvåpartisystem. Det regerande liberalkonservativa Civil Plattform, PO, har ökat i stöd från drygt 41 procent i valet till 48 procent i juli. Samma utvecklig noterats för det konservativa missnöjespartiet Lag och rättvisa, PiS, som i juli fick stöd från 40 procent av polackerna jämfört med 32 procent vid valet 2007. Tillsammans har de två partierna nästan 90 procent av rösterna.

Mätning: 8 - 12 juli 2010, 985 personer tillfrågades. Felmarginal 3 procent. Källa: GfK Polonia / Rzeczpospolita

Socialdemokrater störst i Norge och Danmark
Bland de nordiska granländerna är socialdemokraterna största parti i Danmark och Norge medan liberalkonservativa Samlingspartiet leder i Finland. I Norge har socialdemokraterna närmare 29 procents stöd i opinionen medan deras danska och finska motsvarigheter bara når drygt 25 procent respektive 20 procent. Största borgerliga parti är norska högerpartiet (25,3 %) följt av finska Samlingspartiet (23 %), danska liberaler och det norska missnöjespartiet Fremskrittspartiet ligger på drygt 22 procent.

Mätning i Norge: 2 - 8 augusti 2010, 972 personer tillfrågades. Felmarginal 3 procent. Källa: TNS Gallup / Tv2. 

Mätning i Danmark: 2 - 5 augusti 2010, 1350 personer tillfrågades.
Felmarginal 2 procent. Källa: Megafon / TV2.  

Mätning
i Finland: Juli 2010, 2900 personer tillfrågades. Felmarginal 2
procent. Källa: Taloustutkimus / YLE Radio

Opinionsmätningar som vi återger här är bara några av många som
publiceras varje vecka i Europa. Undersökningar kan visa olika resultat
även om de sägs mäta samma sak. Opinionsundersökningarna sammanställs av
Angus Reid Consultants.